Quito, 130828 (IPS) – Ecuadors president Rafael Correa lämnade nyligen klartecken för oljeutvinning i nationalparken Yasuní i Amazonas, som är ett av världens mest artrika områden. Detta eftersom det inkommit alldeles för lite pengar till den internationella fond som bildats för att kompensera för inkomstbortfallet om oljan i området skulle ha blivit kvar i marken. Men nu kräver aktivister en folkomröstning om frågan.
Vänsterpresidenten Rafael Correa meddelade nyligen att regeringen drog tillbaka sitt tidigare initiativ att lämna oljereserverna i regnskogen ifred i utbyte mot internationell kompensation med hälften av pengarna som oljan var värd. Enligt Correa har hittills endast motsvarande 13,3 miljoner dollar inkommit till den FN-stödda fond som bildades år 2007, medan det slutliga målet var satt till 3,6 miljarder dollar.
Beskedet innebär att det statliga oljebolaget Petroamazonas får klartecken att återuppta sitt arbete på motsvarande en procent av nationalparkens yta.
Karen Orenstein, analytiker vid miljöorganisationen Friends of the Earth i USA, tycker inte att det är särskilt överraskande att världens rika länder inte har bidragit med tillräckligt med pengar till fonden.
-Det räcker med att betrakta den i stort sett tomma kassa som världens senaste multilaterala klimatfond, FN:s gröna klimatfond, står med. Då inser man att de rika länderna inte följer upp sina ord med handlingar för att ge utvecklingsländerna de resurser som krävs för att hantera den klimatkris som industriländerna har förorsakat.
Samtidigt menar Orenstein att en oljeutvinning i Yasuní skulle vara ett stort bakslag för alla organisationer i världen som hyllat Ecuadors motstånd mot oljeindustrin och initiativet med tillsättandet av en fond som skulle täcka upp för en del av inkomstbortfallet.
De som är kritiska mot oljeutvinningen menar att den skulle utgöra ett stort hot mot både miljön och de ursprungsbefolkningar som lever i landets största skyddade område, som täcker 982 000 hektar mark.
I slutet av förra veckan lade en rad miljögrupper och organisationer som företräder ursprungsbefolkningarna fram ett krav till konstitutionsdomstolen om att frågan nu ska avgöras genom en folkomröstning.
För att tvinga fram en folkomröstning krävs det att organisationerna lyckas samla 584 000 namnunderskrifter till stöd för förslaget, motsvarande 5 procent av de röstberättigade bland Ecuadors 15 miljoner invånare.
President Correa har uppmanat grupperna att börja samla in namnunderskrifterna. Detta eftersom han anser sig övertygad om att förslaget att utvinna olja från Yasuní – för större inkomster och för att kunna öka de offentliga utgifterna – skulle vinna folkets bifall i en folkomröstning.
Enligt regeringen kommer endast ett område som motsvarar en tusendel av marken i Yasuní att påverkas. Oljeutvinningen kommer heller inte att påverka ursprungsbefolkningarna, enligt regeringen. Detta eftersom oljan kommer att utvinnas långt från de områden där dessa grupper bor.
Kritikerna har dock inte låtit sig övertygas av dessa argument. María Paula Romo, som tillhör vänsterpartiet Ruptura 25 och var medlem i den konstituerande församling som skrev om Ecuadors konstitution, menar att beslutet är ett brott mot författningen – som förbjuder exploatering i områden där isolerade folkgrupper lever.
-Innan vi inleder en diskussion om reglerna för oljekällorna så måste vi ställa oss frågan hur det kan rättfärdigas i förhållande till konstitutionen att bege sig in på förbjudet område, säger Romo till IPS.
Enligt landets justitieminister Lenín Lara lever det inga isolerade folkgrupper i närheten av de områden där oljeutvinningen planeras. Men det är en åsikt som inte delas av kritikerna till projektet.
-Urfolket taromenane kommer att bli inringade från alla håll. Även om arbetet kommer att utföras med den bästa möjliga tekniken så kommer dessa människor att utsättas för påfrestningar, säger journalisten och filmaren Carlos Andrés Vera.
