Jalalabad, 130709 (IPS) – President Barack Obama och den afghanske ledaren Hamid Karzai arbetar för att få igång fredssamtal inför att Natos trupper nästa år ska lämna Afghanistan. Men inom det civila samhället växer oron för att talibanerna ska utnyttja situationen för att kunna återta makten i landet.
I mitten av juni överlämnade Nato ansvaret för säkerheten till de 352 000 personer som ingår i de afghanska säkerhetsstyrkorna. Det är början på den process som ska avsluta den tolv år långa utländska militära närvaron i Afghanistan som inleddes med att USA invaderade landet och störtade talibanregimen 2001.
Men många frågor återstår att lösa samtidigt som attackerna från talibanerna bara har fortsatt. Ceremonin kring maktöverföringen hade inte hunnit avslutas innan en bilbomb briserade i Kabul i närheten av den Afghanistans oberoende människorättskommissionens, AIHRC:s, lokaler i Kabul. Tre personer dödades och 20 skadades i attentatet, som talibanerna snabbt tog på sig. Dådet väckte stark ilska bland allmänheten och de aktivister som noggrannt följer frågan kring hur konflikten i landet ska kunna lösas, samt möjligheten till att talibaner ska kunna ingå i en regering efter Natos reträtt 2014.
Att talibanerna har installerat ett nytt huvudkontor i Qatar kan vara ett tecken på att gruppen redan planerar för att få en central roll i landets framtida utveckling. Det kan dock bli svårt att övertyga de 35 miljoner invånare som vet hur det är att leva under talibanernas styre om att det är en bra idé.
Här i Jalalabad, huvudort i den östliga provinsen Nangarhar, är befolkningen öppet skeptiska till de diskussioner som har inletts med talibanerna och kritiska till att det framkommit så lite information om hur de styrande planerar den framtida utvecklingen.
Stadens befolkning är härdad efter åratal av krig, men chockades svårt av den attack som den 29 maj genomfördes mot Internationella rödakorskommitténs lokaler och som dödade en vakt och skadade tre av kommitténs medarbetare. Attacken var ytterligare ett bevis för att vägen mot fred fortfarande är mycket lång.
Arbetet för att få ett slut på konflikten leds av ett fredsråd som talibanerna betraktar som illegitimt. Rådet skapades av Karzai 2010 och leds av den före detta presidenten Burhanuddin Rabbani, ledare för partiet Jamiat-e-Islami, som sedan länge haft en konfliktfylld relation till talibanerna.
Vissa bedömare menar att talibanerna, som har för vana att använda sig av våld, tvång och terror, inte kommer att kunna anpassa sig till demokratiska processer eller folkviljan.
Samtidigt menar Ezatullah Zawab, chefredaktör för kulturtidskriften Meena, att det folket är beredda att välkomna talibanerna – om de beslutar sig för att försöka uppnå sina mål med fredliga metoder.
-Alla som verkligen vill uppnå fred kan ingå i en regering, säger Ezatullah Zawab.
På senare tid har president Karzai vid flera tillfällen bjudit in talibanernas ledare att delta i det presidentval som ska hållas i april nästa år. Det skulle innebära ett test för hur stort folkligt stöd gruppen har.
Mohammed Anwar Sultani, tidigare professor vid Nangarhar-universitetet och en respekterad ledare i Jalalabad, tror dock inte att talibanerna kommer att lansera några kandidater i valet. Men om det skulle ske så tror han att få skulle rösta på dem.
-Talibanerna har redan haft sin möjlighet att styra landet, och de misslyckades, säger han med hänvisning till perioden mellan 1996 och 2001.
Talibanerna kom till makten vid en tid då strider rasade mellan flera olika grupper i landet. De beskrev sig själva som det afghanska folkets räddare, och en garanti för ökad säkerhet och trygghet.
-Vi var övertygade om att de var som en duva som kom med fred, säger Sultani till IPS. Han är bara en av många som senare fick ändra uppfattningen efter att ha upplevt talibanernas brutala och maktfullkomliga regim.
Asadullah Larawi vid organisationen Civil Society Development Center i Jalalabad menar att det vore riktigt att förhandla med talibanerna – om de bara var villiga att acceptera de framsteg som gjorts i landet under det senaste decenniet.
-Det vore riktigt om de kunde acceptera yttrandefrihet, pressfrihet, mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter. Men saken är den att de vill ha den fullständiga makten själva. Och det kan vi aldrig acceptera, säger Larawi till IPS.
Afghanerna har fått betela ett högt pris för att fredsprocessen inte har nått längre. Enligt FN:s särskilde representant för Afghanistan, Ján Kubiš, steg antalet dödade och skadade civila afghaner med 24 procent under årets första sex månader, jämfört med samma period föregående år.
