Belgrad, 121128 (IPS) – För mer än ett år sedan dömdes de kroatiska generalerna Ante Gotovina och Mladen Markac till 24 respektive 18 års fängelse för krigsbrott och brott mot mänskligheten av krigsförbrytartribunalen i Haag. Fredagen den 16 november i år friades de av en överklagandekammare inom samma tribunal och släpptes genast på fri fot.
Internationella brottsdomstolen för det forna Jugoslavien, ICTY, har som uppgift att åtala misstänkta krigsförbrytare från det forna Jugoslavien och i april 2011 dömdes Gotovina och Markac för krigsbrott mot serber i Kroatien under kriget. Under fyra dagar i augusti 1995 återerövrade Kroatien under Operation Storm, under ledning av generalerna Gotovina och Markac, områden i Krajina som ockuperats av jugoslaviska armén och serberna. Hundratals serbiska civila dödades och över 200 000 drevs på flykten från den i huvudsak serbiska regionen Krajina i Kroatien.
Blixtattacken blev slutet på serbernas uppror mot kroaterna i Krajina som pågick 1991 till 1995. Den satte också punkt för serbernas flera hundra år långa historia i Kroatien eftersom ett par hundra tusen serber flydde in i Serbien. Operation Storm utgjorde under flera år ett hinder för ett kroatiskt medlemskap i Europeiska unionen.
Frikännandet av de två generalerna ledde till jubel i Zagreb och patriotisk yra medan bestörtningen var stor bland serber.
Stojan Kovacevic, 55, flydde från Kroatien 1995 när hans hemstad Gracac angreps av kroatiskt artilleri. Familjens hus brändes ned och likt många andra serber från Krajina har familjen sedan dess aldrig återvänt. Hus brändes även ned i städerna Knin, Obrovac och Benkovac.
-Jag har knappt kunnat sova eller äta sedan jag såg sändningen från Haag. Det var som ett slag i magen. Min värld föll samman än en gång och känslan av att rättvisa inte har skipats kommer att förbli hos mig så länge jag lever, säger Kovacevic till IPS.
Medan Gotovina och Markac mottogs som hjältar i hemlandet efter frisläppandet och den kroatiske presidenten Ivo Josipovic kungjorde att “generalerna är oskyldiga” kallade den serbiske presidenten Tomislav Nikolic frikännandet för “skandalöst”.
Savo Strbac, chef för “Veritas” en grupp som företräder Krajina-serber i Belgrad kallar beslutet för “ett slag i ansiktet”.
-Andra internationella domar gällande krigsförbrytelser kommer också att ifrågasättas. Rättvisa har inte skipats för offren i och med frikännandet, säger Natasa Kandic, en framstående människorättsaktivist i Serbien, till IPS.
Den avgörande frågan i Haag var huruvida kroaterna medvetet skjutit mot civila mål i en gemensam strategi mellan armén och den politiska ledningen i syfte att tvinga bort den serbiska befolkningen. Det ansåg domstolens lägre instans medan den högre instansen ansåg att de kroatiska attackerna var riktade mot legitima militära mål. Två av fem internationella domare, Fausto Pocar och Karmel Agius, var emot det slutliga frikännandet och Pocar sa att han hade en annan uppfattning än domslutet som han menade gick “stick i stäv med minsta känsla för rättvisa”.
Enligt historikern Dubravka Stojanovic innebär frikännandet att domstolen “inte längre är ett verktyg i försoningsarbetet”.
-Först utdöms hårda straff på 24 och 18 år och nu ett frikännande…domstolen har förlorat all trovärdighet, säger Stojanovic.
