Kapstaden, 120914 (IPS) – Det finns ett akut behov av att skydda barnen i Centralafrikanska republiken, ett land där många föräldrar är beredda att lämna över sina barn till väpnade grupper i utbyte för skydd och olika tjänster. Det säger den forne barnsoldaten Ismael Beah till IPS i denna intervju.
IPS mötte den tidigare barnsoldaten Ishmael Beah från Sierra Leone i samband med att han i egenskap av ambassadör för Unicef nyligen besökte Sydafrika. Beah hade precis anlänt från Centralafrikanska republiken där han bevittnat hur tio barnsoldater blivit befriade från rebellgruppen CPJP i staden N’dele i landets konfliktdrabbade nordöstra del.
Barnen befriades som en del av ett fredsavtal som CPJP undertecknade med landets regering i slutet av augusti, ett avtal som ses som ett litet steg på vägen mot fred i det våldsdrabbade landet. Fortfarande finns det dock 2 500 pojkar och flickor som ingår i de väpnade gruppernas styrkor i landet.
Det sju år långa inbördeskriget i Centralafrikanska republiken har lett till en brist på mat, en förstörd ekonomi och en minskad tillgång på både sjukvård och utbildningsmöjligheter. Trots att landet är rikt på mineraler så har det förblivit ett av världens minst utvecklade länder.
En av de grupper som strider i Centralafrikanska republiken är Herrens motståndsarmé, LRA, som leds av den internationellt efterlyste Joseph Kony. LRA har under året blivit allt mer aktiva i landet och gruppen fortsätter att rekrytera barnsoldater.
Beah blev själv tvångsrekryterad som soldat i Sierra Leones inbördeskrig när han var tretton år gammal. Båda hans föräldrar och två av hans bröder dödades under kriget. Han tvingades strida i två års tid innan han befriades från tillvaron som barnsoldat och istället placerades på ett rehabiliteringscenter.
Numera bor Beah i New York där han är engagerad i kampen för mänskliga rättigheter. Hans bok “Lång väg hem – en barnsoldats berättelse” är översatt till 35 olika språk, däribland svenska, och låg på New York Times bästsäljarlista i nästan ett års tid.
IPS: Du bevittnade hur tio barnsoldater befriades i Centralafrikanska republiken, som är ett av världens fattigaste länder. Hur är situationen i landet? Ismael Beah: Regeringen i Centralafrikanska republiken kontrollerar enbart huvudstaden Bangui. När man anländer i N’dele så förstår man hur det är möjligt för en väpnad grupp att operera där – det beror på att myndigheter inte bidrar med någon social eller ekonomisk service. Fattigdomen är mycket utbredd, det finns inga resurser och inga möjligheter.
De som bidrar med vissa tjänster är istället den väpnade gruppen CPJP, och det är orsaken till att gruppen är så inlemmad i lokalsamhället. Du kan se soldaterna gå omkring med sina vapen överallt.
IPS: De väpnade grupperna utgör en del av samhällsstrukturen? Ismael Beah: Ja, precis. Men det är ändå så att barnen inte vill strida. Så fort du får bort barnen från sina militära ledare säger de “jag vill inte göra det här”. Men det finns inga alternativ förutom att gå med i de väpnade grupperna. Omgivningen är beroende av dem, och det är rebellerna som har alla möjligheter.
IPS: Hur går det till när barn befrias? Ismael Beah: Grupperna vill inte släppa barnen, de gömmer dem. När du anländer till ett rebell-läger så finns inte de barn som redan har identifieras där. Man inleder förhandlingar med rebellernas ledare fram tills att de långsamt släpper fram barnen. Barnen förs sedan till ett transit- och rehabiliteringscenter i N’dele, där de får terapi och erbjuds arbetsträning, eller så skickas de tillbaka till skolan.
IPS: Det låter som en lång och svår process? Ismael Beah: Ja. Dessutom har rebellerna vapen och ammunition medan du själv inte har något skydd alls. Du får förlita dig på att de håller sina löften. Allt kring denna situation är farligt. När vi landade i N’dele så var hela flygplatsen full av rebeller med nya och avancerade vapen som bevakade platsen. Du är väldigt utsatt.
IPS: Vad kommer att ske med alla de övriga 2 500 barnsoldaterna i Centralafrikanska republiken? Ismael Beah: Just nu tar rehabiliteringscentret hand om 35 barn, och jag bevittnade hur ytterligare tio barn befriades. Långsamt släpps allt fler. Alla tre rebellgrupper i landet har undertecknat handlingsprogram om att befria barnen, men så länge ingen tvingar dem så kommer det inte att ske.
IPS: Att besöka N’dele måste ha varit som en resa tillbaka i det förgångna för dig. Hur kändes det? Ismael Beah: Det väckte en massa minnen. Jag åkte i en bil tillsammans med barn som precis hade befriats och kunde känna deras osäkerhet efter att de hade lämnat något de kände till väl. Jag var i samma situation en gång. Jag sa till dem: “Det här kommer att bli svårt, men ni kommer att klara er igenom det”. När de väl förstod att jag hade samma erfarenheter så uppstod en slags samhörighet som lättade upp stämningen. Det är en så skrämmande situation. Tidigare hade du ett vapen, en del av dem var till och med befäl, och plötsligt är du bara ett barn igen som funderar på vad som ska hända med ditt liv.
IPS: Hur reagerade de när du berättade din historia? Ismael Beah: De ställde om samma frågor. “Är det verkligen möjligt att ta sig igenom det här? Kan vi verkligen få ett nytt liv?” Jag var väldigt ärlig och svarade: “Det är möjligt, men kommer inte att bli enkelt, ni kommer ofta att bli frustrerade eftersom det inte kommer att gå framåt så fort som ni själva vill”.
De kommer från ett liv där de var vana att få saker så fort de ville eftersom de bar på ett vapen. De förstår dessa saker när det är någon som jag som förmedlar det.
IPS: Men finns det några verkliga alternativ för barnen i ett så fattigt land som Centralafrikanska republiken? Ismael Beah: Det gör det, men detta kräver långsiktiga investeringar. Om man ska lyckas rehabilitera barnen så krävs det att man ser längre framåt än bara det närmaste året.
IPS: Vad är det CPJP vill uppnå? Ismael Beah: Jag talade med CPJP:s ledare Abdoulaye Hissene under mitt besök. Han säger att rebellgruppen bildades på grund av de socioekonomiska orättvisorna i landet. Det grundläggande kravet är att regeringen ska tillgodose service åt folket. Självklart har han rätt i det, men argumentet används även för att han ska kunna driva sin egen agenda. Han utnyttjar folkets behov för att få över dem på hans sida. Men det enda alternativ de erbjuds är en väpnad kamp, och den kommer inte att lösa folkens problem.
IPS: Så vilken är Hissenes dolda dagordning? Ismael Beah: Från nära håll går det att se att han vill tjäna pengar på områdets naturresurser – diamanterna, guldet och så vidare. Rikedomen går antingen till de väpnade rebellerna eller till statsmakten, men når aldrig ut till folket. Det är det som är problemet.
IPS: Hur starka är Herrens motståndsarmé, LRA, i Centralafrikanska republiken? Ismael Beah: LRA är mycket starka i landets sydöstra delar. I dessa områden behövs det stora insatser för att skydda barnen. Sedan början av detta år har LRA genomfört återkommande attacker och fört bort barn. Redan innan detta så saknade regeringsstyrkorna förmågan att bekämpa de väpnade grupperna i landet. Nu har det tillkommit en utländsk grupp i form av LRA som är ännu starkare.
IPS: Tror du det finns någon möjlighet att även LRA går med på ett fredsfördrag? Ismael Beah: Det är jag osäker på. LRA är väldigt oförutsägbara. Men en sak vet jag och det är att många unga människor i gruppen skulle fly om det fanns en säker plats dit de kunde ta sig, istället för att bli gripna av myndigheter som vill pressa dem på information. Om det fanns en plats som tog emot dem som barn och hjälpte till med rehabilitering så skulle det innebära en möjlighet att ta sig ut för barnen. Du kan inte bara begära att någon ska lägga ifrån sig sitt vapen och sedan bara kasta ut personen i kylan eller låsa in honom i fängelse. Det behövs färdiga strukturer för att dessa barn ska kunna lämna sina liv som soldater.
För att på djupet minska möjligheterna för LRA och andra väpnade grupper måste man se till att det inte längre finns några kandidater kvar som går att rekrytera.
