Bryssel, 120828 (IPS) – Regeringen i Norge har beslutat att granska de skulder som fattiga länder har gentemot landet, för att ta reda på om de kan betraktas som rättmätiga eller inte. Revisionen ska leda till ett svar på frågan om lånen har varit tillräckligt värdefulla för att förtjäna att drivas in.
Nyligen meddelade Norges biståndsminister Heikki Holmås att man beslutat att genomföra en oberoende revision av de fattiga ländernas skulder till Norge. Norge blir därmed det första landet i världen som genomför en sådan granskning, men även Storbritannien kan vara på väg att följa Norges exempel.
Den norska regeringen lovade redan i samband med att man tillträdde år 2009 att man skulle genomföra en sådan revision, och man har även meddelat att man kommer att upprätta riktlinjer för hur en ansvarsfull utlåning bör gå till.
-Norges regering är modig, något liknande har aldrig tidigare gjorts, säger Gina Ekholt, ordförande för den norska organisationen Slett U-landsgjelda, Slug.
Enligt henne kan det norska beslutet komma att påverka många fler länder.
-Andra länder kan komma att göra samma sak när alla blivit överens om att detta är en acceptabel process och en moralisk plikt. Vi är stolta över att den norska regeringen har tagit detta historiska politiska beslut, säger Gina Ekholt till IPS.
Detta är inte första gången som den norska regeringen öppet har ifrågasatt huruvida landet har tagit sitt ansvar som lånegivare. År 2006 beslutade landet att skriva av skulder på motsvarande 70 miljoner euro till Burma, Sudan, Egypten, Ecuador, Sierra Leone, Jamaica och Peru med anledning av ett program som den norska staten bedrev mellan 1976 och 1980.
Under dessa år försökte landet motverka en kris inom landets varvsindustri genom att erbjuda fattiga länder billiga lån som skulle gå till att köpa in norska fartyg. Långt senare slog dock det norska parlamentet fast att satsningen haft en mycket liten inverkan på utvecklingen i de berörda länderna, och att lånen därför var att betrakta som orättmätiga.
Enligt utvecklingsminister Holmås förväntar sig inte regeringen att man i samband med den kommande granskningen ska hitta fler fall av illegitima lån.
Men det finns exempel som kan tala för motsatsen. År 2009 publicerade Slug en rapport med fokus på de skulder som Indonesien har till Norge, och enligt den så återbetalar den indonesiska staten lån på motsvarande 160 miljoner euro till Norge för ett vågkraftverk som aldrig blev byggt, samt för teknologi för havsövervakning, men som inte fungerade.
-Dessa lån är definitivt orättmätiga. De uttalade målen för lånen uppnåddes inte. Tekniken fungerade inte när den testades i Norge, men exporterades ändå till Indonesien, säger Ekholt till IPS.
Den norska revisionen kommer att bygga på de riktlinjer som FN:s handels- och utvecklingsorgan Unctad nyligen fört fram i syfte att uppmuntra till en ansvarsfull utlåningspolitik.
Enligt Ekholt är en av frågorna huruvida de granskade lånens legitimitet ska bedömas i enlighet med de nya riktlinjerna, eller de principer som gällde när lånen godkändes.
-Vi anser att dagens kriterium bör gälla, vilket är: en befolkning ska inte ha skulder för lån som inte var till nytta för befolkningen, säger hon.
Enligt biståndsminister Holmås ska revisionen vara klar inom ett år.
