Bratislava, 120821 (IPS) – Slovakiska läkare har lanserat en kampanj som syftar till att förbättra kårens skamfilade rykte då många patienter har vittnat om hur de tvingats betala mutor för att få vård. Men bedömare menar att det krävs mer än en kampanj för att få bort korruptionen inom sjukvården.
Läkarförbundet LOZ står bakom kampanjen “Vi tar inga mutor”, som enligt kampanjmakarna ska återupprätta allmänhetens förtroende för läkarkåren, samt leda till en ökad insyn i landets hälsovårdssystem.
Analytikern Roman Muzik vid tankesmedjan Health Policy Institute tror dock inte att den målsättningen kommer att uppnås.
-Det är en intressant och avvikande satsning, men den kommer inte att leda till en betydande minskning av korruptionen inom sjukvården. För det krävs mer effektiva åtgärder.
De sjukhusläkare som deltar i kampanjen kommer att bära en dekal, och LOZ har lanserat en hemsida där man kan se vilka läkare som deltar.
Slovakien har, i likhet med andra östeuropeiska länder, stora problem med korruption inom sjukvården. En rapport från Transparency International som kom 2010 pekade ut Slovakiens sjukvårdssystem som det 18:e mest korrumperade i en jämförelse mellan 88 länder. En annan studie som kom i år visade att var fjärde slovakisk familj hade personliga erfarenheter av att tvingas betala mutor till läkare.
Många patienter har vittnat om att även om de inte direkt har avkrävts en muta så har de ofta känt att de måste erbjuda en extra summa till sin läkare för att vara säkra på att få den bästa möjliga vården.
Intervjuade patienter har vittnat om att de betalat allt ifrån motsvarande ett par hundralappar till tiotusentals kronor för att få en bättre vård, eller för att bli prioriterade på operationsväntelistor. Situationen är densamma, eller värre, i flera andra länder, däribland Ukraina, Moldavien, Rumänien och Ungern.
Sjukvården är i flera av regionens länder gravt underfinansierad jämfört med i övriga Europa. De låga lönerna och dåliga arbetsförhållandena inom sjukvården har resulterat i flera stora strejker, men pekas också ut som de främsta skälen till den omfattande korruptionen.
Gabriel Sipos, ordförande för Transparency Internationals avdelning i Slovakien, påpekade nyligen i en intervju att det är viktigt att patienternas rättigheter är klart definierade. Annars blir risken stor för privata uppgörelser mellan läkare och patient.
Andra bedömare menar att problemen inom sjukvården har sina rötter i de kommunistregimer som tidigare styrde i regionen. Inom dessa system var det mycket vanligt att man med hjälp av pengar eller gåvor köpte sig tillgång till en förbättrad service eller extra tjänster.
Världsbanken har beräknat att flera miljoner kronor betalas ut i mutor varje dag i Rumänien. Lokala rumänska medier har rapporterat att personalen på sjukhusen kräver extra pengar för allt – från att byta sängkläder till att lämna klartecken till att låta operationer genomföras utomlands. Rumäniens hälsovårdsminister Ladislau Ritli medgav nyligen för pressen att korruptionen är så djupt inrotad i landet att den är mycket svår att få bort.
Roman Muzik vid tankesmedjan Health Policy Institute menar att även patienterna måste göra sitt för att få bort mutorna inom sjukvården.
-De måste sluta tänka att “alla andra gör det, så varför skulle inte jag?”, säger Muzik till IPS.
LOZ uppmanar nu patienter att anmäla de läkare som ställer krav på mutor och har i samband med kampanjen begärt att hälsovårdsmyndigheterna ska lansera ett särskilt telefonnummer dit patienter kan ringa för att anmäla korrupta läkare.
Det har inträffat att läkare har åkt fast efter att ha begärt mutor, men hittills har få personer blivit åtalade för denna typ av brott.
Många patienter har samtidigt berättat om hur de inte vågar anmäla korrumperade läkare, eftersom de är rädda för vad denna “vitklädda maffia” kan utsätta dem för på ett operationsbord.
Analytikern Roman Muzik tror inte att den pågående kampanjen kommer att få någon större effekt på korruptionen inom sjukvården, men anser att den ändå fyller ett viktigt syfte.
-Det är bra att slovakiska läkare medger att det finns korruption inom systemet, att de medger att den är omfattande och att de vill göra någonting åt det, säger Muzik.
