Johannesburg, 120528 (IPS) – Angolanska poliser och soldater begår mycket grova övergrepp mot papperslösa kongolesiska migrantarbetare, konstaterar Human Rights Watch i en ny rapport. Nu uppmanas Angolas regering att beordra fram en grundlig och opartisk utredning kring anklagelserna om sexuella och fysiska övergrepp.
I den nya rapporten från HRW, som har titeln “If You Come back We Will Kill You”, dokumenteras mängder av fruktansvärda övergrepp som drabbat män och kvinnor som tagit sig in illegalt i Angola i jakt på arbeten.
Rapporten bygger på intervjuer med migranter som genomfördes av HRW mellan 2009 och 2011. De intervjuade hävdar att de utsatts för olika former av tortyr, misshandel och gruppvåldtäkter i samband med att de suttit gripna i Angola i avvaktan på att deporteras tillbaka till hemlandet Kongo-Kinshasa.
Migranterna berättar om hur gripits av poliser, gränspoliser eller soldater vid diamantgruvor, på marknader och i byar i norra Angola. Efter gripandena blev en del av migranterna bundna, misshandlade, slagna med kedjor och brända med skållheta knivar.
Kvinnor vittnar om hur de sedan kastats in i överfulla celler med upp till över hundra andra fångar. Kvinnorna har sedan fått sitta i sin egen urin och avföring, och för att få tag på mat och vatten har de tvingats till sex med sina fångvaktare.
-De slog oss när vi vägrade ha sex med dem och sparkade oss med sina kängor i våra magar, berättar en 30-årig kvinna som hölls gripen i en cell i Condueji i provinsen Lunda Norte, nära gränsen till Kongo.
-De kom i grupper av 20 till 30 och bad om att få flickor. Vi var 147 kvinnor i samma cell, och vi hade inget att äta, inget att tvätta oss med och inga möjligheter att sova, berättar kvinnan.
HRW påpekar i rapporten att barn ofta tvingades bevittna hur deras egna mammor eller andra kvinnor utsattes för sexuella övergrepp.
En annan kvinna, 27 år gammal, som också satt gripen i häktet i Condueji berättar i rapporten att de var 73 kvinnor och 27 barn i en och samma cell.
-De kom hela tiden med krav om att ha sex med oss. De hade olika uniformer, kaki och grönt, blå och svart. Till sist gick jag med på att ha sex med en man i en kakiuniform eftersom jag var så hungrig. Jag fick kakor av honom, men lider mycket av våldtäkten, berättar kvinnan.
Det här är inte första gången som angolanska säkerhetsstyrkor anklagas för grova övergrepp mot de kongolesiska migranter som beger sig över den gemensamma gränsen för att i första hand arbeta i diamantgruvor. Efter att det långa inbördeskriget i Angola avslutats 2002 införde landet hårdare gränskontroller och började massdeportera kongolesiska migranter. Deportationerna har blivit allt fler i takt med att relationerna mellan de tidigare allierade länderna blivit allt sämre.
FN bedömer att närmare 400 000 kongoleser har kastats ut ur landet sedan deportationerna inleddes 2003. En FN-rapport från förra året visade att 55 000 människor hade deporterats under det föregående året, och av dessa hade 3 770 utsatts för våldtäkter.
Angolas myndigheter gör ingen hemlighet av deportationerna, utan menar att man har rätt att skydda landets gränser och sina resurser – i synnerhet de diamanter som man anklagar kongoleserna för att försöka stjäla.
Det har under åren kommit ett flertal FN-rapporter som bekräftar de fruktansvärda övergrepp som dokumenteras i den senaste rapporten från HRW. Flera högt uppsatta FN-representanter – däribland Margot Wallström, FN:s dåvarande särskilda representant för sexuellt våld i konflikter – har dessutom diskuterat frågan i samband med besök i Angola.
Angolas utrikesminister Georges Chicoty har visserligen sagt att uppgifterna ska kontrolleras, men har samtidigt försökt tona ner anklagelserna. Han har dessutom vid flera tillfällen hävdat att syftet med anklagelserna är att försöka ursäkta att människor tar sig in på illegal väg i landet, och det tycks också vara en uppfattning som delas av många andra inom Angolas regering.
Enligt HRW har de angolanska myndigheterna efter Margot Wallströms besök förra året genomfört vissa åtgärder, däribland börjat bygga nya häkteslokaler för migranterna. Men HRW slår samtidigt fast att Angola bör genomföra en fullständig och opartisk granskning av de dokumenterade övergrepp som begåtts mot migranterna.
