Bangkok, 120524 (IPS) – Förra året dömdes 62-årige Ampol Tangnoppakul till 20 års fängelse av en thailändsk domstol efter att ha fällts för att ha skickat fyra textmeddelanden som ansågs förolämpa monarkin. Nyligen avled den cancersjuke fången i fängelset. Nu växer protesterna mot tillämpningen av de hårda majestätsbrottslagarna i landet.
Den brottsmålsdomstol som i november förra året dömde Ampol Tangnoppakul, som kallades för “Akong”, återfinns i ett imponerande 14-våningshus. Från denna byggnad levereras stränga straff mot de thailändare som anses ha brutit mot landets hårda lagar mot majestätsbrott.
Domstolens domare skyddas av en annan sträng lag, som innebär att personer som anses begå lagtrots genom att visa förakt för dess domslut kan dömas till upp till sju års fängelse. Lokala människorättsaktivister menar att den lagen skapat en rädsla bland allmänheten som resulterat i att domarna blivit “oberörbara”.
Men trots detta har nu allt fler thailändare övervunnit sin rädsla för domstolarna och börjat protestera mot deras tillämpning av lagarna. En katalysator för denna utveckling var beskedet om att Ampol “Akong” Tangnoppakul hade avlidit i fängelset den 8 maj. Den 62-åriga mannen dömdes i höstas till 20 års fängelse för majestätsbrott i en kontroversiell rättegång.
Kritiken mot domstolen handlar dels om att Akong trots den bristande bevisningen fick ett så hårt straff. Men den handlar också om att denna man, som enligt Amnesty International var att betrakta som en “samvetsfånge”, vid åtta tillfällen nekades möjligheten att söka vård utanför fängelset för att få behandling mot den cancer som till sist blev hans död.
Thailands hundra år gamla lag mot majestätsbrott innebär att en person kan dömas till 15 års fängelse för att vid ett enda tillfälle ha gjort något, eller ha uttalat något, som anses smäda landets kung, drottning eller tronarvinge.
På senare år har landet även infört en lag mot databrott, som innebär att varje enskild förseelse kan leda till fem års fängelse. Den lagen användes mot Akong. Efter hans död har dock skarpa protester riktats mot domstolen via bloggar och sociala medier. Ilskan ventilerades även i samband med Akongs begravning den 16 maj, och i en mer utmanande form – genom en manifestation utanför domstolsbyggnaden.
-Akong var en hederlig man som aldrig fick någon rättvisa. Och det är sorgligt att han nekades vård. Det han drabbades av var orättvist, säger den 48-åriga tvåbarnsmamman Kallaya Wilaipie, som tillsammans med flera andra deltog i protesten utanför domstolen.
På internet har kritiken varit ännu hårdare. Kwanravee Wangudom, föreläsare vid Institutet för mänskliga rättigheter och fredsstudier vid Mahidol-universitetet, påpekar att vissa kritiker anser att domstolen bär ansvaret för Akongs död.
-Folk har sagt att han dog eftersom han nekades sin rätt att friges mot borgen av hälsoskäl. Det innebär att de utmanar lagen mot lagtrots, säger hon.
Uttrycken var än mer vågade i samband med att Akongs döda kropp nyligen fördes i en stängd kista till domstolsbyggnadens ingång, där sex buddistmunkar genomförde en begravningsceremoni. Manifestationen lockade nästan tusen besökare.
-De thailändska domstolarna har under efterspelet till Akongs död blivit ifrågasatta och kritiserade på ett sätt som aldrig tidigare har skett, säger den USA-baserade forskaren David Streckfuss.
Han har skrivit en bok som delvis handlar om de thailändska lagarna mot majestätsbrott.
-Allmänheten riktar nu sin ilska mot den svaga bevisning som lades fram mot Akong under rättegången, mot att domstolen utgick från att han var skyldig, och mot den oerhört hårda och oproportionerliga domen, säger Streckfuss.
Han tror att kritiken kommer att leva vidare, och att den i förlängningen kan komma att förändra bedömningarna i samband med åtal för majestätsbrott.
Allt fler akademiker och politiska aktivister menar att lagen mot majestätsbrott i allt högre grad har börjat användas som ett politiskt verktyg. Efter den statskupp som genomfördes av landets armé 2006 har allt fler personer åtalats för majestätsbrott. Mellan 1984 och 2004 väcktes i genomsnitt färre än fem sådana åtal per år. År 2007 var antalet åtal i stället uppe i 126, och 2010 hade siffran stigit till 478.
Bland dem som dömts i enlighet med lagen återfinns de politiska aktivisterna Daranee Charnchoengsilpakul, som dömts till 15 års fängelse, samt Surachai Danwatthananusorn, vars dom blev 7,5 års fängelse för majestätsbrott.
Just nu väntar fackföreningsledaren Somyot Prueksakasemsuk, som tidigare var redaktör för en numera förbjuden tidskrift, på att åtalas för majestätsbrott. Somyot riskerar 30 års fängelse för de två artiklar han står åtalad för.
Även Chiranuch Premchaiporn, som arbetar med den populära nyhetssajten Prachatai, står åtalad, med hänvisning till lagen mot databrott. Hon riskerar att dömas till 50 års fängelse eftersom hon inte omedelbart tog bort tio “ärekränkande” kommentarer som hade postats på ett meddelandefält på hennes nyhetssajt.
Akongs död kastar dock en skugga över dessa rättegångar, eftersom han var den förste på mycket länge som avled i fängelset innan han hunnit avtjäna sitt straff för majestätsbrott.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
