Kapstaden, 120413 (IPS) – I förra veckan kunde Angola fira tioårsdagen sedan det långa inbördeskriget avslutades 2002. Tack vare oljeinkomsterna har Angolas ekonomi vuxit mycket snabbt på senare år. Men uppsvinget har främst gynnat eliten och analytiker befarar att det kommande parlamentsvalet ska leda till nya våldsamheter i det hårt styrda landet.
En liten elit har tjänat stora pengar på den angolanska oljan, medan de flesta angolaner har fått fortsätta leva i akut fattigdom.
-I ekonomiska termer har det varit en tillväxt, men i fråga om demokrati, mänskliga rättigheter och social utveckling så har landet snarare gått bakåt, sade Elias Isaac, Angola-expert vid institutionen Open Society Initiative for Southern Africa, OSISA, i samband med ett pressmöte i Kapstaden för att fira årsdagen av fredsöverenskommelsen.
Angola har under det senaste årtiondet varit en av Afrikas snabbast växande ekonomier. Landets BNP förväntas i år öka med hela tolv procent, enligt Världsbankens prognoser. Främst beror detta på landets stora oljeintäkter. Angola är numera Afrikas ledande oljeproducent efter Nigeria.
Väldigt lite av dessa inkomster har dock sipprat ned till den fattiga befolkningen. Två tredjedelar av landets 16,5 miljoner invånare tvingas leva på mindre än motsvarande 15 kronor om dagen, enligt FN. I fråga om mänsklig utveckling ligger Angola enligt FN på plats 147 av 187 jämförda länder.
– Angolas största problem är korruption, nepotism och respektlöshet inför lagen, säger den tidigare premiärministern Marcolino Moco.
Moco är en av få kritiska röster inom partiet MPLA, som har styrt Angola sedan 1975.
Ett talande exempel på problemen i landet är den enorma summan på 32 miljarder dollar som har försvunnit ur statskassan och som landets regering inte lyckats att redogöra för. Den USA-baserade organisationen Revenue Watch Institute, RWI, krävde nyligen att IMF håller inne ett stort lån fram tills att angolanska myndigheter har förklarat var dessa pengar har tagit vägen.
-Det råder en total brist på ansvarsskyldighet. Presidenten använder statskassan som sin egen privata egendom, säger Horácio Junjuvili från landets största oppositionsparti Unita.
Horácio Junjuvili misstänker att en stor del av de försvunna pengarna har förts över till privata konton utomlands.
Det är en illa dold hemlighet att president José Eduardo dos Santos dotter Isabel, som sköter om familjens ekonomi, har investerat motsvarande flera miljoner dollar i Angola och Portugal på senare år.
Många angolaner känner sig även svikna av det internationella samfundet, som de menar bara är intresserade av att bedriva affärer med Angola, utan att utöva påtryckningar på makthavarna.
-Oljan spelar en avgörande roll för landets politik. Det internationella aktörerna är intresserade av affärer, inte av moral, säger Elias Isaac vid OSISA.
Enligt planerna ska det hållas parlamentsval i Angola i augusti eller september. Men få bedömare tror att det kommer att leda till några förändringar.
-Vi betvivlar att valet kommer att bli fritt och rättvist, säger Junjuvili.
Dos Santos är den president som suttit längst tid vid makten i Afrika, han har styrt landet sedan 1979. Med tiden har landet förvandlats till ett envälde med partiet MPLA vid makten.
Inför valet har presidenten redan struntat i en ny vallag, som stipulerar att en oberoende domare ska leda valkommissionen. Istället har presidenten utsett en advokat som står honom själv nära. Det är ett beslut som oppositionen överklagat, och som nu ska behandlas av högsta domstolen.
-Det handlar om en diktatur. Nästan all makt är koncentrerad till en person, presidenten. Om inte olagligheterna upphör så kommer oppositionen att mobilisera nationellt och kaos kommer att bryta ut i landet, varnar Isaac.
Inget talar för att dos Santos skulle vara beredd att kliva åt sidan inför ett eventuellt kommande val. Redan i höstas meddelade den 69-årige presidenten att han är beredd att fortsätta leda sitt parti i det planerade valet.
De senaste månaderna har allt fler angolaner begett sig ut på gatorna med krav på ekonomiska och sociala reformer och införandet av demokrati.
-Det finns en stor risk för politisk instabilitet. Situationen är mycket dålig. Angolas framtid är mörk, säger MPLA-politikern Moco.
Myndigheterna har bemött de regeringskritiska demonstranterna hårt. Sedan januari har fem demonstrationer förbjudits, och 46 demonstranter har gripits. Officiellt råder yttrandefrihet i landet, men pressfriheten är mycket hårt beskuren eftersom nästan alla mediebolag ägs av presidentens familj.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW, krävde i förra veckan att regeringen omedelbart upphör med sina tillslag mot demonstranter, journalister och oppositionella.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
