Atlanta, 120224 (IPS) – Uppskattningsvis två miljoner fångar avtjänar för närvarande fängelsestraff i USA. De senaste decennierna har antalet interner i landet ökat snabbt, främst till följd av en restriktivare narkotikapolitik och en allmänt hårdare linje mot småbrottslighet. Men nu har den exploderande fängelsebefolkningen i kombination med minskade budgetar lett till att flera delstater har börjat se över sina strafflagar.
Hela 25 procent av världens interner sitter inlåsta i amerikanska fängelser. Att antalet fångar snabbt har ökat i USA under de senaste decennierna beror främst på det så kallade “kriget mot narkotikan”, och en linje av “tuffhet mot brott” som många republikaner och vissa demokrater förordade framför allt under 1980- och 1990-talen.
Ökningen av antalet fångar sedan 1980-talet beror främst på att många fler har dömts till fängelse för mindre allvarliga brott, i synnerhet narkotikabrott.
På senare tid har dock även många republikaner börjat ändra uppfattning om kriminalpolitiken. En av dem är presidentkandidaten Newt Gingrich som ställt sig bakom de krav på reformer som förordas av National Association for the Advancement of Colored People, NAACP.
I närmare 15 av landets delstater har förändringar redan genomförts, berättar Alison Lawrence, vid organisationen National Conference of State Legislatures. Bland åtgärderna finns minskade eller slopade fängelsestraff för vissa egendoms- och narkotikabrott, och i vissa fall ett större fokus på vård istället för straff för narkotikamissbrukare.
Enligt en färsk rapport från organisationen Southern Center for Human Rights, SCHR, har exempelvis Alabama, Colorado, Kentucky, Pennsylvania och Rhode Island minskat eller avskaffat fängelsestraffen för förseelser som begåtts av personer som varit villkorligt frigivna eller fått villkorliga domar. I dessa delstater har man istället lagt fokus på bland annat alternativa straff, som samhällstjänst, enligt SCHR.
I South Carolina, Virginia och Tennessee har man tagit bort de minimistraff som tidigare dömdes ut för vissa typer av narkotikabrott.
Enligt en rapport från NAACP som publicerades förra året har fängelsekostnaderna för de amerikanska delstaterna ökat sex gånger snabbare än utgifterna för den högre utbildningen. En rapport som år 2009 gavs ut av Pew Center on the States visade att kostnaden varje år ligger på runt 50 miljarder dollar.
I Georgia har den republikanske guvernören Nathan Deal uppmanat till reformer av kriminalvården i syfte att minska delstatens utgifter. En kommission som tillsatts av guvernören levererade i slutet av förra året en rad rekommendationer för detta syfte, som snart kan komma att diskuteras av delstatens politiker.
Sara Totonchi, ordförande för SCHR, menar att de rekommendationer som kommissionen framfört är ett steg i rätt riktning för förändringar som hon menar att delstaten måste genomföra för att bli av med sitt “beroende av inspärrningar”.
-Vi har vänt oss till fängelserna som en lösning för många problem som plågar folket, och det har varit en felaktig lösning. Om reformerna antas så hyser jag förhoppningar om att vi ska ta de första stegen mot att kunna tygla ett av de största problemen som finns i vår delstat, säger Totonchi till IPS.
I en ledare i New York Times som publicerades i maj förra året hävdade Michelle Alexander, juridikprofessor vid Ohio State University, att flera republikanska ledare uppmanat till fängelsereformer av fel orsak – att spara pengar. Enligt Alexander borde man i stället vara inriktade på att försöka åtgärda det faktum att de flesta av landets fångar är fattiga och färgade.
Men Totonchi menar att det spelar mindre roll vilka argument man lutar sig mot, bara man kommer fram till samma slutsats.
-Fängelsesystemet har skapat en krisartad situation i Georgia. Om det är de ekonomiska argumenten som vinner över de konservativa i fråga om dessa reformer så är jag till och med beredd att dela en del av deras oro, säger hon.
Den delstat som gick i bräschen för reformerna inom kriminalvården är Texas, som år 2005 sänkte straffen för mindre allvarliga icke-våldsamma brott. Samtidigt ökades anslagen för narkomanvård och övervakning genom skyddstillsyn. Enligt en rapport från det konservativa projektet Right on Crime ledde dessa reformer till att våldsbrotten i delstaten minskade med över tolv procent i jämförelse med 2003 års nivåer.
Alison Lawrence menar att flera delstater har börjat betrakta återfallsförbrytare på ett nytt sätt.
-Tanken är att farliga brottslingar ska hållas inlåsta. Men när det gäller de mindre grova brottslingarna så kanske det går ett ge dem missbruksvård ute i samhället, så begår de färre brott, säger Lawrence.
I Kalifornien blev delstatens fängelser till sist så överfulla att en federal domstol beordrade delstaten att inom två år se till att 45 000 fångar släpptes. I maj förra året fastställdes det beslutet av landets högsta domstol.
Som svar på det flyttade de kaliforniska myndigheterna många fångar från delstatens egna fängelser till kommunala anstalter. Straffsatserna har dock inte ändrats i Kalifornien, om man bortser från att den tidigare guvernören Arnold Schwarzenegger under sin sista dag på jobbet avskaffade möjligheten att döma någon till fängelse för innehav av en mindre mängd marijuana.
Förutom Kalifornien har även vissa andra delstater som Colorado, Maine, Nevada och Oregon infört lagar som tillåter användning av marijuana för medicinskt bruk, samt avskaffat fängelsestraffen för innehav av små mängder marijuana.
Om den rörelse som verkar för att helt legalisera marijuana fick sin vilja igenom så skulle resultatet bli att antalet fångar i USA skulle minska drastiskt. Några sådana planer finns dock inte med i de diskussioner som förs kring reformerna av kriminalvården, påpekar Lawrence.
