Bryssel, 111101 (IPS) – EU – världens största biståndsgivare – arbetar för närvarande med en omprioritering av biståndet till utvecklingsländer. Företrädare för biståndsorganisationerna Oxfam och Actionaid befarar att flera länder som klassas som medelinkomstländer riskerar att förlora sitt bistånd, samt att den privata sektorn kommer att få ett allt för stort inflytande.
I förra veckan presenterade EU-kommissionen sin “Agenda för förändring”. I EU:s nya utvecklingspolitik kommer ekonomisk tillväxt som medel för fattigdomsbekämpning att vara i fokus.
EU är idag världens största biståndsgivare. Under förra året uppgick biståndet till 53,8 miljarder euro, motsvarande 485 miljarder kronor. Europeiska kommissionen förvaltar biståndsmedel på 11 miljarder euro om året, motsvarande nära 100 miljarder kronor.
Under det senaste året har EU-kommissionen i samråd med globala partners, regeringar, den privata sektorn och organisationer diskuterat strategier för att göra biståndet mer effektivt.
Många internationella organisationer har välkomnat EU-kommissionens nya fokusområden, bland annat åtaganden att motverka korruption och investera i jordbruk, men är samtidigt oroade över kommissionens starka fokus på ekonomisk tillväxt.
-I grund och botten säger EU-kommissionen att högre ekonomisk tillväxt är ett sätt att bekämpa fattigdom. Vi instämmer i att tillväxt är viktigt för fattigdomsbekämpning, men det är inte den enda viktiga förutsättningen, säger Laura Sullivan, expert på EU:s utvecklingspolitik inom biståndsorganisationen Actionaid.
Hon framhåller att Nigeria har haft en tillväxttakt som länder i Europa bara kan drömma om – och samtidigt har landet en av de högsta fattigdomsnivåerna i världen.
-Det är ett exempel på att tillväxten inte kommer de fattigaste till del, säger hon till IPS.
Kommissionen överväger också att minska biståndet till de länder som av Världsbanken rankas som medelinkomstländer.
-Bland medelinkomstländerna finns tillväxtekonomier som Indien och Kina, men också länder som Senegal, Kongo, Zambia, Ghana och Namibia. Det är viktigt att komma ihåg att 75 procent av världens allra fattigaste lever i medelinkomstländer, säger Laura Sullivan.
Hon ser en risk att bistånd försvinner från länder som fortfarande är i behov av medel.
-I Zambia, till exempel, lever två tredjedelar av befolkningen på mindre än två dollar om dagen. Klyftan mellan rika och fattiga är enorm. Samtidigt har Zambia nyligen betecknats som ett medelinkomstland. Vad kommer EU:s nya strategi innebära för Zambia? Vi befarar att om man vrider till kranen över en natt kommer människor att drabbas hårt.
-Bistånd har syftet att minska fattigdomen och ska därför användas där det behövs bäst. Medelinkomstländer har mer robusta statsapparater så i dessa länder kan biståndet användas mest effektivt, säger Natalia Alonso, chef för biståndsorganisationen Oxfams EU-kontor, till IPS.
Enligt EU-kommissionen har det ännu inte tagits något formellt beslut kring frågan om bistånd till medelinkomstländer.
-Vi kommer att ta bort biståndet till tillväxtekonomier som Brasilien, Indien och Kina. Samtidigt kommer vi att fortsätta att stödja Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria, samt andra initiativ som även finns i dessa länder. När det gäller andra medelinkomstländer studerar vi för tillfället vilka som bör få fortsatt bistånd, säger Catherine Ray som arbetar för EU:s biståndskommissionär Andris Piebalgs.
Hon säger också att den privata sektorn är viktig för att skapa utveckling.
-För att skapa tillväxt behövs den privata sektorn. Utan den kan man inte skapa tillväxt.
Både Natalia Alonso från Oxfam och Laura Sullivan från Actionaid ser risker med att EU vill öka den privata sektorns ökade inflytande inom biståndet.
-Kommissionen vill inrikta sig på den privata sektorn för att generera mer pengar. Det är bra så länge pengar kanaliseras till inhemska små och medelstora företag. Allt för många gånger har vi sett pengar försvinna till multinationella företag genom Världsbanken, säger Sullivan.
-Om den privata sektorn involveras, kommer den då ha samma mål som vi andra, det vill säga fattigdomsbekämpning?, frågar sig Alonso, och menar att kommissionen inte tydligt definierat vad den privata sektorn kommer att ha för roll.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
