Belgrad, 110928 (IPS) – Egendomar som beslagtogs av kommunistregimen efter andra världskrigets slut ska återlämnas till dess rätta ägare, eller till deras arvingar. Det slog det serbiska parlamentet fast i en ny lag som klubbades igenom på måndagen. Men beslutet är kontroversiellt.
Den nya lagen föreskriver att egendomar eller marker som konfiskerades av kommunisterna ska återlämnas i de fall detta är möjligt. Om detta inte går ska istället kompensation betalas ut till de uppskattningsvis 150 000 drabbade eller deras arvingar, i form av statsobligationer.
Lagen är en av förutsättningarna för att Serbien senare i år ska kunna bli ett EU-kandidatland. Den fastställer den 9 mars 1945 som det datum då de brutala konfiskeringarna av privata egendomar och företag inleddes i Serbien. I februari 1968 inleddes sedan en andra våg av konfiskeringar i landet.
Den nya lagen uppmanar personer som utsattes för konfiskeringarna, eller i många fall deras arvingar, att innan slutet av år 2013 lämna in sina återbetalningskrav till en nybildad myndighet som ansvarar för kravanspråken. Året därpå, 2014, ska återlämnandet av jordbruksmarker, hus, lägenheter och skogar påbörjas “där detta är möjligt”. I annat fall ska kompensation utgå upp till ett maximalt värde av motsvarande 4,5 miljoner kronor.
-Detta är ingen perfekt lag, men den är realistisk och ligger inom ramen för Serbiens ekonomiska möjligheter, sade vice premiärminister Bozidar Djelic till pressen efter att lagen hade antagits.
Enligt Djelic vill politikerna genom införandet av den nya lagen skipa rättvisa för de tidigare offren, men också undvika att nya orättvisor begås mot nuvarande ägare. Detta samtidigt som inte landets ekonomiska stabilitet äventyras.
Lagen har dock kritiserats hårt, främst av de förbund som företräder tidigare ägare till konfiskerade egendomar. Dessa grupper har i flera års tid krävt att all egendom – i vissa fall hela centrum i vissa mindre serbiska städer, samt publika byggnader och palats i Belgrad, ska återlämnas till de familjer som ägde dessa fram till krigsslutet 1945.
Lagen är dock tydlig med att de byggnader som numera används som offentliga lokaler – däribland bibliotek, departement, ambassader eller andra former av offentliga institutioner – kommer att förbli allmänna egendomar. I dessa fall ska istället kompensation utgå genom statsobligationer.
Ägare till fabriker som konfiskerades av staten, som under de senaste två årtiondena har privatiserats, kommer att erbjudas samma form av kompensation.
Enligt finansexperten, professor Zlatko Stefanovic, har den serbiska staten avsatt motsvarande sex procent av landets BNP för att tillgodose kompensationskraven – motsvarande 18 miljarder kronor.
-Allt därutöver skulle leda till att statsbudgeten inte håller, och undergräva de offentliga finanserna, säger Zlatko Stefanovic.
Andra experter hävdar dock att återbetalningskraven kommer att landa på upp emot motsvarande 33 miljarder kronor.
-Det är något som Serbien knappast kan klara, säger juridikprofessor Jovica Trklja till IPS.
Enligt Trklja “hastades” lagförslaget igenom främst för att bereda vägen för ett framtida EU-inträde.
-Processen med återbetalningarna kommer att bli långsam och riskabel, och frågan kommer att förbli en het potatis för nästa regering, säger han.
I april nästa år ska parlamentsval hållas i Serbien.
Bogdan Veljkovic är en åldrande man med serbiskt ursprung som numera är amerikansk medborgare. Och han är inte nöjd med den nya lagen.
-Vi tidigare ägare kommer bara att få brödsmulor jämfört med vad våra familjer en gång ägde, säger han.
Innan andra världskriget bröt ut var Veljkovics familj bland annat ägare av en bank, landets största bryggeri samt ett flertal hotell och andra attraktiva hus i centrala Belgrad.
-Jag kommer inte att acceptera begränsningarna i den ekonomiska kompensationen. Min familj och familjerna till andra delägare i våra företag vill återskapa företagen. Vi får se vart vi vänder oss, kanske även internationellt, för att se till att denna orättvisa rättas till, säger Veljkovic.
Andra som fick mindre egendomar konfiskerade, främst bönder som blev av med sina jordegendomar, är dock mer positiva till lagen. Dragan Stepanovic, 38, från byn Bratinac, berättar att hans familj nu bland annat kommer att kunna kräva tillbaka några kvarnar som drivs i statlig regi.
-Jag är glad att vår familj får tillbaka dem. Staten har anställt folk på kvarnarna och jag kommer att låta dem arbeta vidare. Ärligt talat, det har investerats både i form av pengar och arbete i dessa under senare år, och det respekterar jag, säger Dragan Stepanovic till IPS.
