Kairo, 110902 (IPS) – Rättegången mot Amr El-Beheiry varade bara i fem minuter och genomfördes i avsaknad av en försvarsadvokat. Sedan dömde militärdomstolen 33-åringen, som greps den 26 februari, till fem års fängelse för att ha brutit mot utegångsförbudet och för att ha angripit en statlig tjänsteman i samband med en demonstration i Kairo.
Amr El-Beheiry är bara en av tusentals civila som ställts inför militärdomstolar sedan det styrande militärrådet tog makten i landet i februari efter att diktatorn Hosni Mubarak störtats. I dessa specialdomstolar samlas ofta dussintals åtalade framför en militär domare, och domstolarna är ökända för att avlägga snabba och mycket hårda domar. De åtalade förnekas ofta ett juridiskt ombud och domarna kan heller inte överklagas.
Dessa orättvisa rättegångar användes ofta av Mubaraks regim mot dess fiender – islamister, strejkande arbetare, samt olika politiska motståndare. Och landets nya ledare tycks ha kopierat metoden.
-Militärdomstolarna är ett verktyg i militärrådets hand. De använder sig av dessa eftersom de är lättare att kontrollera än de civila domstolarna där domarna är opartiska, säger juristen Ahmed Ragheb, som är ordförande för organisationen Hisham Mubarak Law Centre.
Enligt Ragheb har fler än 12 000 egyptier dömts i militära domstolar under de senaste sex månaderna. Under Mubaraks 30-åriga styre dömdes färre än 2 000 civila av samma domstolar.
-Olyckligtvis så har de militära domstolarna nu blivit normen och de civila domstolarna undantaget, säger Ragheb till IPS.
Aktivister vars vänner dömts av militärdomstolar hävdar att åtalen ofta är baserade falsk bevisning, och anser att metoden har ett klart syfte – att skicka ut budskapet att kritik mot landets nya ledare inte kommer att tolereras.
Demonstranter kräver att det styrande militärrådet genomför snabbare reformer, och kritiker menar att de nya ledarna i landet främst tycks vilja skydda sina egna intressen – och medlemmarna i den gamla regimen.
-De är ute efter att slå och misshandla oss för att skrämma människor från att delta i demonstrationerna, säger 23-åriga Eman Hussein, som av sina föräldrar har avråtts från att delta i protesterna.
Enligt människorättsorganisationer är det vanligt att fångarna i de militära fängelserna utsätts för övergrepp. Tidigare fångar har vittnat om hur de utsatts för återkommande misshandel och förödmjukande behandling av fängelsevakterna, exempelvis genom att ha tvingats att klä av sig nakna framför sina medfångar.
-Det är mycket kränkande att tvingas stå naken inför 180 människor, berättade den tidigare fången Mohamed Soliman vid en presskonferens.
Landets ledare förnekar dock att det förekommer några övergrepp.
Enligt det styrande militärrådet var det nödvändigt att ställa folk inför rätta i militärdomstolar efter Mubaraks fall eftersom kriminaliteten i landet snabbt sköt i höjden. Landets ledning hävdar att de som döms av militärdomstolar gjort sig skyldiga till “ligistfasoner”.
-Inga civila borde ställas inför militärdomstolar. Men i detta nödläge fick militärdomstolarna ta de civila domstolarnas plats fram tills att dessa kunde börja arbeta normalt igen, sa militärrådets företrädare generalmajor Mamdouh Shaheen vid ett möte med pressen.
Juristen Adel Ramadan, vid Egyptiska initiativet för personliga rättigheter, understryker att det är alla medborgares rätt att få rättvisa rättegångar och menar att de som dömts av militärdomstolar bör friges eller få sina fall prövade i civila domstolar.
Ramadan påpekar att samtidigt som många civila dömts i snabba förhandlingar i militärdomstolar så har Mubarak och hans närmaste säkerhetspersonal åtalats i civila domstolar – anklagade för att ha dödat nästan 850 demonstranter i samband med upproret i landet.
-Det ger en bild av att rättvisa rättegångar bara gäller för de privilegierade, säger Ramadan.
Samtidigt har militärdomstolarna fortsatt att döma personer som stått åtalade från allt ifrån småstölder till våldsbrott, och delat ut straff på mellan sex månaders och 25 års fängelse. Minst ett dussin personer, däribland minderåriga, har fått dödsdomar.
Att domar upphävs är mycket ovanligt, även om det förekommer. Nyligen beslöt militärrådet att släppa bloggaren Loai Nagati och twittraren Asmaa Mahfouz efter kraftiga folkliga protester. Ett beslut som tycks ha varit ett försök att blidka opinionen.
Mona Seif, som är drivande i kampanjen “Nej till militärdomstolar”, menar att militärrådet agerar beräknande genom att släppa ett mindre antal välkända aktivister samtidigt som man inte visar någon nåd för tusentals fattiga och maktlösa fångar.
-I de fall där armén släppt civila fångar eller utlovat nya rättegångar har det föregåtts av intensiva påtryckningar i pressen. Medierna och kampanjer genomförda av sociala nätverk har lett till att vissa politiska aktivister har släppts. Men nu försöker vi skapa uppmärksamhet för de tusentals vanliga medborgare som fortfarande sitter i militärfängelser och som inte uppmärksammas på samma sätt, säger Mona Seif.
