Peking, 110118 (IPS) – Nyligen fritogs en grupp utvecklingsstörda män som sålts som slavar till en fabrik i provinsen Xinjiang. Fallet belyser den mörkaste baksidan av den snabba ekonomiska utvecklingen i Kina – den fortsatta förekomsten av modernt slaveri.
Männen, som fritogs av de kinesiska myndigheterna, hade under flera år tvingats leva och arbeta under fruktansvärda förhållanden vid en fabrik dit de sålts av personalen vid ett stödboende för personer med utvecklingsstörning.
Ägaren till fabriken, som tillverkade byggmaterial, greps efter att han försökt fly i samband med att de statliga medierna rapporterat om förhållandena vid anläggningen, rapporterar nyhetsbyrån Xinhua.
Vid fabriken fanns minst ett dussin arbetare, varav åtta med utvecklingsstörning, som sålts dit och tvingades arbeta utan lön. Arbetarna hade ingen skyddsutrustning och fick enligt rapporterna äta samma mat som fabriksägaren gav till sin hund. Vissa av dem ska ha arbetat på fabriken i fyra års tid. Även fabriksägarens son greps, i provinsen Sichuan, dit han flytt med ytterligare tolv arbetare.
Nyligen greps ytterligare tre personer med kopplingar till fallet, däribland ett par som via det stödboende de driver i Sichuan anklagas för att ha sålt personer till arbetsplatser ända sedan 1993. Flera myndighetspersoner med kopplingar till fallet ska även ha fått sparken efter avslöjandena.
Rapporter om att människor utsatts för rent slaveri dyker då och då upp i de kinesiska medierna. Överlag har arbetsförhållandena på landets fabriker förbättrats i takt med den snabba ekonomiska tillväxten. Men experter understryker att problemen med att människor med utvecklingsstörning och med psykiska problem, och barn, utnyttjas som rena slavarbetare finns kvar. Enligt den statliga nyhetstidningen Legal Daily ska minst 20 arbetare med utvecklingsstörning ha omkommit på arbetsplatserna.
Enligt Meng Weina, grundare till ett stödförbund i Peking för personer med inlärningssvårigheter, är just personer med utvecklingsstörning särskilt sårbara i Kina. Detta eftersom de sociala skyddsnäten är så få. Personerna får vanligtvis hjälp av sina föräldrar, men när föräldrarna dör står de ofta helt utan hjälpinsatser. På landsbygden finns det i stort sett inga organisationer som bedriver stödarbete.
-Vi har sett så många fall av bortrövanden, men när dessa anmäls bryr sig ingen om det, säger Meng Weina till IPS.
Liu Kaiming, som forskar på arbetsrätt och är ordförande för Institutet för samtidsobservation, menar att grundproblemet är bristen på lagar till skydd för de med utvecklingsstörning– samt att de tjänstemän som missköter sina åtaganden sällan bestraffas.
-Jag tror inte att vare sig centralregeringen eller de lokala myndigheterna har gjort något alls för att skydda dessa arbetare, säger Liu till IPS.
När Luis CdeBaca, högt uppsatt rådgivare vid USA:s utrikesdepartement i november förra året besökte Peking så påpekade han att Kina måste skärpa åtgärderna mot “det moderna slaveriet” och förbättra stödet till människor som utsätts för tvångsarbete.
