New Delhi, 101117 (IPS) – Indiska daliter, som befinner sig på botten av den hinduiska sociala hierarkin, har börjat bygga ett tempel till “engelskans gudinna”. Tempelbygget genomförs i den folkrika delstaten Uttar Pradesh, som anses vara den ortodoxa hinduismens högborg.
Gudinnan bär klara likheter med Frihetsgudinnan, men där förlagan bär en flammande eld bär daliternas variant en penna i sin högra hand och en bok i sin vänstra.
De flesta hinduiska gudarna avbildas stående på en lotusblomma, men engelskans gudinna är i stället placerad på en datorskärm, som symbol för de teknologiska framgångar som daliterna hoppas få vara med och skörda frukterna av. Gudinnan representerar en förhoppning bland daliterna om en bättre framtid i förhållande till ett grymt förflutet där de betraktades som oberörbara, och tvingades utföra det smutsigaste och hårdaste arbetet.
Templets högste präst heter Chandra Bhan Prasad. Han är en av daliternas främsta intellektuella och säger till IPS att de högkastiga brahminerna i Uttar Pradesh begår ett stort misstag när de motarbetar det engelska språket.
-Nationalistisk politik med fokus på språket hindi tycks ha förvandlat brahminerna i Uttar Pradesh till en reaktionär kast och vi daliter är fast beslutna att inte göra samma misstag. I takt med globaliseringen så finns det bara ett sätt att inte hamna på efterkälken – att lära sig engelska, säger Prasad.
De indiska delstater som har gjort engelskan till ett frivilligt skolämne har tappat mark till de delstater där det fortfarande är ett grundämne.
Enligt Prasad är detta skälet till att Bangalore i den sydliga delstaten Karnataka har förvandlats till en internationell metropol för informationsteknik, medan storstäderna i Uttar Pradesh inte har lyckats uppnå samma resultat.
Prasad erkänner villigt att han har inspirerats av den engelska politikern och kolonisatören Thomas Babington Macaulay som 1854 såg till att engelskan blev det officiella språket inom den högre utbildningen i Indien. Macaulay ville på det sättet få fram “en klass människor som är indiska till blod och färg, men engelska i fråga om smak, åsikter, moral och intellekt”. Han menade samtidigt att den gruppen skulle bli av med sin “avgudadyrkan”.
Detta gjorde Macaulay till en måltavla för hinduiska nationalister.
Men enligt Prasad hjälpte Macaulays insatser daliternas sak eftersom det innebar att sanskrit inte längre var det självklara språket i utbildningen – ett språk som de lågkastiga indierna inte tilläts lära sig.
-När britterna öppnade engelska skolor så förhindrade de högkastiga indierna daliterna att gå på dessa skolor. Det ledde i sin tur till att kolonialmakten gav order om att inga människor skulle förvägras plats på skolorna med hänvisning till kast, kön eller religion, säger Prasad.
Han menar att Lord Macaulay var en “social revolutionär” som genom den indiska brottsbalk han skrev såg till att alla landets medborgare blev lika inför lagen.
Bland hindunationalister är dock bilden kolonialpolitikern den motsatta. De kallar indier som inte är lika stolta över landets förflutna, på ett nedsättande sätt, för “'Macaulays barn”.
En av de mest framträdande av dessa barn var Bhimrao Ramji Ambedkar, som föddes 1891, och som trots att han var dalit lyckades utbilda sig vid Columbia University och London School of Economics.
Ambedkar lämnade senare progressiva spår efter sig genom att författa landets konstitution 1949. I denna konstitution garanteras alla medborgare rätten till ett liv befriat från diskriminering baserad på kast eller religion, och den föreskriver särskilda kvoter inom utbildning och offentlig sektor som är reserverade för daliter.
Ambedkar menade att daliternas väg till befrielse kom genom att anamma engelskan, ett språk som enligt honom var detsamma som “lejoninnans mjölk”.
Prasad påpekar dock att de kvoter som tilldelas daliterna, som utgör 16 procent av landets 1,2 miljarder invånare, inte har lett till att diskrimineringen har upphört.
-I många delar av landet tillåts vi inte besöka hinduiska tempel så nu planerar vi att skapa våra egna tempel tillägnade engelskans gudinna.
Professorn och författaren Yogendra Singh, som är en av landets främsta sociologer, menar att Prasads tempelbygge är ett typiskt exempel på hur flexibla och anpassningsbara de indiska traditionerna ofta är.
-Det visar på en stor känsla för historia och den indiska förmågan att peka på nuet genom att blicka bakåt.
Singh menar att även om templen inte kommer att byggas upp över hela landet så kommer budskapet att gå fram tydligt – att det är viktigt för daliterna att lära sig engelska.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Bilderna säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
