Srinagar, 100827 (IPS) – Efter det lugna delstatsvalet 2008 fanns det förhoppningar om att läget skulle stabiliseras i det våldsdrabbade Kashmir. Men under sommaren har våldet blossat upp på allvar igen och fler än 50 personer har dödats i blodiga sammanstötningar mellan demonstranter och indiska säkerhetsstyrkor.
De nya spänningarna i den omtvistade delstaten drabbar alla.
Nyligen tvingades Nazir Ahmad åka in med sin gravida och akut sjuka hustru till det lokala sjukhuset. Personalen förstod dock snabbt att läget var allvarligt och att mödravårdskliniken i delstatshuvudstaden Srinagar skulle ha större möjligheter att ge den vård som krävdes.
Men ambulansen blev förhindrad att ta sig fram på grund av det undantagstillstånd som på senare tid gäller av och till i Srinagar.
-Vår ambulans stoppades av säkerhetsstyrkor på ett flertal platser samtidigt som min hustru skrek av smärta, berättar Ahmad.
Det hela slutade med att parets ofödda barn avled.
-Läkarna sade att de troligtvis hade kunnat rädda vårt barn om vi bara hade kommit fram i tid, berättar Ahmad.
Personalen vid sjukhusen i Srinagar säger att de känner till ett flertal liknande fall som inträffat på senare tid. Detta är bara ett exempel på hur den långa konflikten om Kashmir fortsätter att drabba lokalbefolkningen, inklusive kvinnor och barn.
-Den obrutna cykeln av våld tär på de kashmiriska kvinnornas psyken. Detta är också skälet till att fler kvinnor börjat delta i protestaktionerna, vilket var ovanligt förr, säger psykologen Malik Roshan Ara.
Oroligheterna i Kashmir inleddes i samband med Indiens självständighet från Storbritannien 1947, och den efterföljande delningen av landet som resulterade i ett muslimskt Pakistan och ett hinduiskt Indien.
En FN-resolution slog fast att Kashmirs befolkning skulle ges möjlighet att välja om man skulle tillhöra Indien, Pakistan eller bli en självständig nation. Men befolkningen fick aldrig detta val eftersom båda länderna ansåg att gränsregionen Kashmir tillhörde dem.
Ungefär en tredjedel av dagens Kashmir styrs av Pakistan medan övriga delar ligger på indiskt territorium. Men många kashmirier är missnöjda med denna situation och en del av regionens unga tog till vapen mot den indiska statsmakten 1989.
Under de senaste 30 åren har Kashmir varit skådeplats för våldsamma strider mellan myndigheterna och grupper som kräver självständighet från Indien. Enligt officiella beräkningar har 50 000 människor dödats i striderna, men i dessa beräkningar ingår inte alla dem som indirekt fallit offer för konflikten – som Begum och Ahmads ofödda barn.
Den senaste våldsvågen blossade upp efter att en 17-årig student dödats av polisen i samband med en protestaktion i Srinagar. Sedan dess har myndigheterna utlyst undantagstillstånd så fort någon ny protestaktion tycks vara under uppsegling.
För i synnerhet kvinnorna har det uppblossande våldet lett till att man tvingats återuppleva plågsamma minnen av hur söner, bröder, äkta män eller fäder har dödats eller försvunnit spårlöst.
Enligt Förbundet för försvunna personer, APDP, har våldet i Kashmir lett till att tusentals kvinnor tvingas leva som “halv-änkor”. Med det menar man att de helt enkelt inte vet om deras män fortfarande lever eller inte.
-Under de senaste tio åren har vi organiserat en sittaktion den 25:e varje månad med krav på att få veta var våra nära och kära finns någonstans. Men myndigheterna lämnar inga besked om de lever eller är döda, säger APDP:s ordförande Parveena Ahangar.
Psykiatrikern Mustaq Margoob berättar att en majoritet av dem som söker vård i Kashmir är kvinnor.
-De flesta av dessa kvinnor har bevittnat hur människor blivit trakasserade, torterade, skadade eller dödade. Och detta har utlöst depressioner.
Sjukvårdaren Abdul Rashid menar att de indiska soldaterna saknar empati när de inte ens låter ambulanser passera fritt i samband med utegångsförbuden.
-Vi, Kashmirs folk, behandlas som boskap, säger han bittert.
Även Rashids syster Ameena fastnade i en ambulans i samband med att hon drabbades av en komplikation under sin graviditet.
-Hon fick högt blodtryck och vi försökte ta henne till sjukhuset trots att rådde utegångsförbud.
Ambulansen kom fram för sent – på grund av alla stopp för säkerhetskontroller – och Ameenas barn dog. Sedan dess har hon varit tröstlös.
-Det var en pojke, som vi hade längtat efter i flera år. Vi har tre döttrar och min man ville så gärna få en son, säger Ameena gråtande.
Hennes sörjande man har svårt att förstå hur tragedin kunde inträffa.
-Gud hade skänkt mig en liten pojke, men säkerhetsstyrkorna vägrade honom tillträde till denna världen. Och det enbart eftersom de skulle följa de strikta reglerna för utegångsförbudet, säger han.
