La Paz, 100518 (IPS) – Ursprungsbefolkningen i Amazonas kommer på torsdagen att inleda en hundra mil lång protestmarsch mot Bolivias huvudstad La Paz. Marschdeltagarna kräver att regeringen skyddar deras marker från företag som fortsätter att exploatera naturresurserna.
-Det bryts mot landets konstitution, liksom ILO-konvention 169, som erkänner ursprungsbefolkningarnas rättigheter och marker, säger María Saravia, pressansvarig för ursprungsbefolkningens organisation Cidob.
Saravia, vars organisation företräder en miljon medlemmar, säger till IPS att protestmarschen kommer att inledas på torsdagen – om inte regeringen snabbt agerar för att hörsamma aktivisternas krav.
Protestmarschen kommer att bli den sjunde som befolkningen i Amazonas genomför för att kräva sina rättigheter.
Aktionen understryker den svåra balansgång som landets vänsterregering under president Evo Morales tvingas till. Morales tillhör själv ursprungsbefolkningen och har på det internationella planet agiterat för urfolkens rättigheter och till skydd för deras territorier. Men samtidigt är Bolivia djupt beroende av sin export av naturgas, som är landets främsta inkomstkälla, samt av sin export av mineraler som tenn, zink, guld och silver.
I ett pressmeddelande där beslutet om protestmarschen utlystes skriver Centralorganisationen för ursprungsbefolkningen, CPILAP, att man hoppas att Morales inser att det inte handlar om en “personlig attack” mot presidenten. Organisationen understryker dock att åtgärder måste vidtas mot den omfattande sociala och miljömässiga påverkan som ursprungsbefolkningen är utsatt för.
José Ortiz, ordförande för CPILAP, berättar för IPS att den drygt ett hundra mil långa marschen kommer att inledas av 800 deltagare i den nordöstra provinsen Beni. Längs vägen kommer fler demonstranter från elva medlemsorganisationer att ansluta till protestmarschen.
Ursprungsbefolkningen i Amazonas utgör en tiondel av Bolivias tio miljoner invånare. Över 60 procent av landets befolkning tillhör ursprungsbefolkningen.
Den första protestmarschen som genomfördes 1990 slutade med att ursprungsbefolkningen fick upp sina krav på utökade markrättigheter och en omskrivning av landets konstitution på den politiska agendan.
Den marschen betraktas numera som historisk eftersom den utlöste en våg av politiska och sociala processer som kulminerade i den nya konstitution som antogs i februari i förra året.
Den nya konstitutionen har dock inte fungerat som ett skydd mot de företag som plundrar Amazonas på dess naturrikedomar och vars verksamhet skadar ursprungsbefolkningarna, enligt aktivisterna.
-President Morales bör lyssna och vara uppmärksam på vad som sker samt överväga vilka förändringar som bör komma till, i samråd med de sociala rörelserna, säger Cristian Domínguez, som är en av ledarna för ursprungsbefolkningen i Amazonas.
Domínguez är en miljökämparna inom det styrande partiet Rörelse mot socialism, och han är precis som president Morales mycket kritiskt till kapitalismen.
Men Domínguez är samtidigt kritisk till vissa av presidentens nya rådgivare, som enligt honom är “maktfullkomliga och går i högerns fotspår”, samtidigt som de bortser från ursprungsbefolkningarnas rättigheter.
María Saravia menar att kampen för ursprungsbefolkningarnas rättigheter upprätthålls på den internationella arenan av regeringen, samtidigt som kraven inte hörsammas på hemmaplan.
Aktivisterna är bland annat kritiska till att regeringen agerat för långsamt i fråga om att överlåta äganderätten på traditionella marker till ursprungsfolken, samt planerna på att tillåta ny bebyggelse i skogsreservat.
Cidob anklagar dessutom regeringen för “oärliga och korrupta konsultationsmetoder” i samband med att man eftersökt ursprungsbefolkningarnas tillstånd att bygga en sträcka av ett stort motorvägsbygge genom provinserna Cochabamba och Beni. Aktivisterna är även mycket kritiska till planerna på att bygga två stora vattenkraftsdammar, varav en i en skyddad nationalpark.
Dessutom fördömer Cidob de olika gruvprojekt som pågår i olika delar av Amazonas.
