Durban och Kapstaden, 100413 (IPS) – Mordet på den sydafrikanske vite rasistledaren Eugene Terreblanche blottlägger de motsättningar som fortfarande finns mellan vita jordägare och svarta lantarbetare i Sydafrika.
Den 69-årige boerättlingen Terreblanche var ledare för den högerextrema sydafrikanska “vit makt”-organisationen Afrikandiska motståndsrörelsen, AWB, och var på 1980-talet och under tidigt 90-tal den mest ökände och hårdföre försvararen av apartheidsystemet. Tusentals Terreblanche-anhängare slöt upp vid begravningen i staden Ventersdorp den 9 april.
Två unga män, två av Terreblanches anställda, har häktats och erkänt sig skyldiga till mordet den 3 april som föranleddes av ett gräl om obetalda löner.
Mordet har ökat uppmärksamheten kring motsättningarna mellan vita jordägare och svarta lantarbetare i Sydafrika. Mordet skedde också i samband med protesterna kring att Julius Malema, ledaren för ANC:s ungdomsförbund, gjort en egen version av den gamla kampsången Ayasab' amagwala som uppmanar till att “skjuta farmaren”. Två domstolar har den senaste tiden försökt stoppa Malema och klassat sången som hets mot folkgrupp.
Grupper som företräder de vita jordägarna i landet uppger att 3 000 vita jordägare har mördats sedan 1994. Lantarbetarorganisationer ifrågasätter dock uppgifterna och framhåller att många arbetare utsätts för trakasserier, misshandel och avhysningar av jordägarna. Terreblanche fängslades själv år 2001 för mordförsök på en lantarbetare.
Mangaliso Kubheka, ledare för organisationen för de jordlösa, LPM, säger att hans organisation dokumenterat tusentals fall där svarta lantarbetare misshandlats och nekats rätten till mark och vatten.
– Många människor är jordlösa och lever fortfarande i rädsla och ständig fattigdom. En del tvingas att dricka samma smutsiga vatten som korna, eftersom jordägarna vägrar ge dem tillgång till rent vatten. De utsätts för våld och sjukdomar eftersom de lever under sådana förhållanden, säger Kubheka till IPS.
Han säger att de försökt hitta lösningar genom att träffa jordägare, men han säger att många av dem nonchalerar dem.
– De säger att vi måste vända oss till regeringen för att lösa problemen där.
Robin Barnsley, från jordägarorganisationen Kwanalu, erkänner att vissa jordägare missbrukar sin makt – men menar att de är få.
– Jag vill inte generalisera. Det finns områden där det finns stora motsättningar men det finns också områden med bra förhållanden. De jordägare som behandlar lantarbetare illa är i minoritet.
Barnsley berättar bland annat att vissa jordägare tagit initiativ till att dela ut mark gratis. Han menar att de största motsättningarna orsakats av det långsamma införandet av jordreformer och att många lantarbetare får vänta i flera år på att få mark tilldelad sig, vilket skapar frustration.
– Jag anser att de tjänstemän som arbetar med jordreformerna inte gör sitt jobb.
