Guatemala City, 100105 (IPS) – Minst 42 misstänkta brottslingar lynchades i Guatemala under förra året. Vissa bedömare menar att fenomenet hänger samman med att befolkningen tröttnat på att så många brott förblir olösta.
Hela 98 procent av de brott som begås i Guatemala blir aldrig uppklarade och förövarna går fria. Det uppger det FN-finansierade organet Internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala, CICIG, som bildats i syfte att granska landets ökänt svaga och korrumperade rättsväsende.
Under förra året ökade antalet lynchningar till minst 42, medan ytterligare 211 misstänkta brottslingar skadades. Det kan jämföras med 22 genomförda lynchningar föregående år och 96 skadade. Misstänka brottslingar har misshandlats till döds, hängts och bränts levande av ursinniga folkmassor.
Lynchningarna har enligt experter ökat i takt med att allmänheten förlorat sin tilltro till det rättsväsende som sällan lyckas ställa misstänkta mördare och rånare inför rätta. En annan orsak uppges vara den våldskultur som fortfarande präglar landet efter det 36 år långa inbördeskrig som avslutades 1996.
-Folk har sett polisen gripa kriminella som sedan är ute på gatorna igen efter ett par dagar och begår nya brott, säger José María Julajuj, som är borgmästare i staden Sololá. Julajuj säger till IPS att lynchningarna bör ses som “desperata handlingar” som utförs av människor som tröttnat på statens oförmåga att hantera den ökande kriminaliteten. Enligt en lokal människorättsorganisation genomfördes 3 615 mord i Guatemala under förra årets första elva månader, vilket är närmare tio procent fler än under motsvarande period året innan. Mordstatistiken i Guatemala, som har 13 miljoner invånare, är bland de högsta i världen.
Rudy Marroquín, borgmästare i staden San Martín Jilotepeque – där ett stort antal lynchningar har genomförts – säger till IPS att rädsla tillsammans med ilska över bristen på rättvisa får många medborgare att ta lagen i egna händer. Ibland har dock arga folkmassor även gett sig på oskyldiga personer.
I november drabbade detta en polis i San Martín Jilotepeque. Han anklagades för att ha utövat utpressning av en busschaufför, ett vanligt förekommande brott där poliser kräver pengar för att “skydda” chaufförer.
Polismannen fångades in av en grupp människor som band fast honom vid en stolpe och brände honom levande.
En utredning kring lynchningen kom dock fram till att inget pekade på att polisen utövat någon forma av utpressning utan var felaktigt anklagad. Sociologen Gustavo Palma menar att lynchningarna inte bara hänger samman med allmänhetens misstro till rättsstaten, utan också på att många invånare är frustrerade över att leva i fattigdom och i avsaknad av de mest grundläggande tjänster.
Carmen Rosa De León, som är ordförande för organisationen IEPADES, påpekar dessutom att nästan ingen som deltagit i en lynchning riskerar att straffas för sin handling.
-Samhället fördömer inte dessa barbariska handlingar. Snarare så finns det en underförstådd och ibland till och med öppen tolerans för detta, till och med i medierna, säger hon till IPS.
De León menar att teorin om att lynchningarna skulle hänga samman med att så många brott aldrig blir lösta haltar – eftersom kriminaliteten är förhållandevis låg i vissa av de provinser där lynchningar har genomförts.
