Haryana, 091215 (IPS) – Ingen i byn ville hjälpa Rajbala efter att hennes tioåriga dotter hade blivit våldtagen av en pojke som kom från en inflytelserik familj. Polisen vägrade ta emot hennes anmälan. Men Rajbala vägrade att ge upp.
När den lokala polisen i Mundi i den nordindiska delstaten Haryana vägrade ta emot Rajbalas anmälan gick hon vidare till den regionala polischefen, som skrev en polisanmälan. Då var det dessvärre för sent att genomföra en läkarundersökning av dottern, och den skyldige pojken gick fri med hänvisning till bristande bevisning.
Men trots att Rajbala både hotades och trakasserades av pojkens familj gick hon på egen hand vidare med fallet till domstol. Detta fick den inflytelserika familjen att besinna sig, och pojken erkände sitt brott. Genom en kompromiss drog Rajbala tillbaka sitt ärende från domstolen och pojken ställdes i stället inför det lokala byrådet, “panchayat”.
I enlighet med den lokala traditionen dömdes pojken till att bli slagen med en toffel, vilket betraktas som ett mycket förödmjukande och vanärande straff. Byrådet hotade samtidigt familjen med förvisning om händelsen skulle upprepas.
För Rajbala var hela händelsen mycket traumatisk, och något som krävde mycket kraft och energi, men det fick henne även att inse att kvinnor själva har stor makt att utkräva rättvisa.
-Jag insåg att det fanns ett stort behov av information för att kunna stärka kvinnors rättigheter och började engagera mig i kampen mot våld mot kvinnor, berättar Rajbala för IPS.
Dessutom var hon med och bildade två kvinnogrupper i byn, och dessa har varit viktiga i att förändra arbetet inom byrådet.
-Tidigare höll byrådets medlemmar sina möten hemma hos dess ordförande, men efter att vi gått runt i byn och berättat om kommande möten så flyttades dessa ut till offentliga platser, säger Rajbala.
Kvinnogrupperna har även börjat granska de beslut som tas inom byrådet. Genom denna bevakning upptäckte kvinnorna att en statlig satsning som var öronmärkt för de fattigaste familjerna i stället gynnade andra. När kvinnogrupperna konfronterade byrådets ordförande försökte han tysta ner historien.
-Men vi vägrade vara tysta och vände oss till distriktets utvecklingsmyndighet, som stoppade programmet i avvaktan på en utredning, berättar Rajbala.
Maya Yadav, 50, bor i en annan by i Haryana. Hon blev hårt kritiserad av andra bybor när hon beslutade sig för att polisanmäla en familj i byn som arrangerat ett bröllop mellan sin 15-åriga dotter och en medelålders man i utbyte mot en summa pengar.
-Det fanns en tid när folk vägrade att tala med mig eftersom de menade att jag hade dragit skam över byn genom att tillkalla polisen. Men jag vägrade ge med mig, berättar Yadav.
Med hjälp av polisen upphävdes till sist äktenskapet, och med tiden har Yadavs ställning i byn förändrats drastiskt. Hon är numera ledare för det lokala byrådet, och tack vare henne har flera satsningar genomförts i byn för att förbättra situationen för flickor och kvinnor. Bland annat går numera alla byns flickor i skolan.
Enligt den senaste folkräkningen är kvinnounderskottet i delstaten värst i hela landet. Här går det blott 861 kvinnor på 1 000 män.
-Vi är den enda byn i distriktet där det finns lika många pojkar som flickor, säger Yadav stolt.
Hon berättar att man lyckats normalisera könsfördelningen i byn genom att avskaffa systemet med hemgift i samband med äktenskap – som annars drabbar familjer med döttrar hårt.
-Detta har motverkat den fruktansvärda metoden att fördriva flickfoster, säger Yadav.
Kvinnorättsaktivisten Senoo Rawat har varit aktiv i Haryana i flera år, och är imponerad av de lokala kvinnornas kamp.
-Det är inte lätt att åstadkomma förändringar, och ännu svårare när man tillhör den skara som befinner sig längst ned i den sociala hierarkin, men dessa kvinnor har lyckats göra sina röster hörda.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
