Tokyo, 091204 (IPS) – Sachiko Yamada hade planerat att efter ett hårt yrkesliv kunna få resa och leva det goda livet som pensionär. Nu tvingas hon i stället ta hand om sin 90-åriga mamma. Hon är inte ensam. Den snabbt åldrande japanska befolkningen har lett till en stor brist på äldreboenden – och ofta är det de pensionerade barnen som får lösa situationen.
Sachiko Yamada tar hand om sin mamma fem dagar i veckan, och får ledigt två dagar i veckan då mamman tas omhand på ett äldreboende.
– Jag hade ett eget företag och arbetade mycket hårt i många år, och nu tvingas jag ta hand om mamma, säger Sachiko Yamada, som är 65 år gammal.
Mamman står i kö till ett permanent boende där hon ska få den hjälp och omvårdnad hon behöver. Yamada säger att hon inte vill beklaga sig, och att hon vill vara så mycket som möjligt med sin mamma de år som återstår. Men hennes dilemma belyser de stora problem som åldringsvården i Japan står inför, och som hela tiden förvärras i takt med att befolkningen blir allt äldre. Myndigheterna har helt enkelt inte hunnit bygga ut åldringsvården i den takt som krävts.
– Förr brukade familjerna ta hand om sina gamla, men eftersom människor lever mycket längre nu så har problemen blivit större, säger läkaren Nobuhiko Ishida, som är ägare till ett antal äldreboenden i landet.
Ishisa påpekar att det saknas platser på hemmen, och att människor tvingas köa.
– Bristen på platser leder till att de gamla får ta hand om de ännu äldre.
Japan har världens snabbast åldrande befolkning, och den förväntade livslängden är högst i världen. En japansk kvinna blir i genomsnitt 86 år gammal och en man 79 år. Av landets 127 miljoner invånare är drygt 20 procent 65 år eller äldre, medan bara 13 procent av befolkningen är yngre än 15 år.
Landets nyvalde premiärminister Yukio Hatoyama har även pekat på de ekonomiska konsekvenser denna utveckling leder till i form av stigande vård- och pensionskostnader samtidigt som arbetskraften minskar. Denna situation har blåst liv i debatten om landets invandringsregler, och nyligen nämnde premiärministern att reglerna för arbetskraftsinvandring kan komma att lättas upp.
Hatoyama har dock understrukit att det viktigaste är att nativiteten ökar. För närvarande har en japansk familj i genomsnitt 1,3 barn, och japanska kvinnor väntar allt längre med att gifta sig.
Landets nya regering har även meddelat att man kommer att se över sjukförsäkringssystemet, och att de delar som gäller personer som fyllt 75 år kommer att omarbetas.
Samtidigt är den gamla japanska traditionen där yngre familjemedlemmar tog hand om sina äldre under förvandling – vilket i än högre utsträckning sätter press på myndigheterna att agera.
