Washington, 091126 (IPS) – Kritiken mot fredsprisvinnaren Barack Obama är mycket hård från människorättsaktivister efter att den amerikanska regeringen på onsdagen meddelat att man inte tänker underteckna det tio år gamla fördraget om förbud mot landminor.
USA:s kampanj mot landminor, USCBL, en koalition bestående av ett stort antal organisationer, beskriver beskedet som “chockerande”. Human Rights Watch, HRW, som är en av koalitionens mest framträdande medlemmar, anser att beslutet är “förkastligt”.
Steve Goose, chef för HRW:s vapenavdelning, påpekar att president Obamas beslut innebär att USA är det enda Natolandet som vägrar att underteckna förbudet. -Detta är ett beslut taget i avsaknad av klarsynthet, medkänsla och grundläggande sunt förnuft, säger Goose.
Han menar att det står även i strid med Obamaadministrationens anspråk på att företräda en politik inriktad på internationellt samarbete, nedrustning och humanism. Beskedet om att den amerikanska administrationen inte tänker skriva under avtalet meddelades av utrikesdepartementet inför en konferens om minförbudet som till helgen inleds i Colombia. Som orsak angavs att man efter en genomgång kommit fram till att landet inte skulle klara av varje sig det nationella försvaret eller åtaganden i andra delar av världen om konventionen undertecknades.
Beslutet betraktas som en seger för försvarshögkvarteret Pentagon, som länge varit motståndare till minförbudet, samt de republikaner som är på sin vakt mot alla internationella avtal som begränsar Washingtons handlingsutrymme.
Demokraten Jim McGovern, som är en av kongressens ledande representanter i kampen för nedrustning, beskriver dock beslutet som “en stor förolämpning mot det internationella samfundet”. Han menar att beskedet vida överskuggar de insatser USA gör för att hjälpa människor som fallit offer för minor och bidra till minröjning. På senare tid har frustrationen vuxit bland de mer liberala anhängarna till president Obama. Onsdagens besked kommer sannolikt att förstärka besvikelsen bland dem som hoppats på att Obama klart och tydligt skulle bryta mot den utrikespolitik som George W. Bush företrädde.
Hittills har den nya administrationen bland annat bibehållit flera av de juridiskt tveksamma metoder som Bush införde mot terrormisstänkta i sitt “globala krig mot terrorismen”. Frustrationen i mer liberala kretsar hänger även samman med att Obama hittills inte har kommit längre i de diplomatiska relationerna med Kuba, Syrien och Iran, samt att presidenten utökat USA:s militära engagemang i Afghanistan.
De som försvarar Obama hävdar i stället att presidenten hela tiden arbetar för en mer multilateral politik. De hänvisar bland annat till att Obama skickar en amerikansk delegation till den kommande konferensen om minförbudet, vilket sker för första gången, samt att presidenten nyligen skickade en delegation till Haag för att delta i ett möte inom den grupp som etablerade Internationella brottmålsdomstolen – en domstol som avvisades av Bush.
Don Kraus, vid organisationen Citizens for Global Solutions, menar att Obama och hans administration är på väg att distansera sig från den politik som Bush företrädde.
-Att de deltar vid dessa möten är mycket betydelsefullt, säger han.
För de organisationer som i många år arbetat för att USA ska skriva under avtalet mot landminor kom dock beskedet som ett hårt slag.
USA är för närvarande ett av de endast 39 länder som inte undertecknat förbudet, som formulerades 1997 och började gälla 1999. Förbudet drevs fram av Kanada och länder i Västeuropa, med starkt stöd av de hundratals organisationer som samlats inom Internationella kampanjen mot landminor, ICBL. För sina insatser fick ICBL Nobels fredspris 1997. Trots att USA inte har skrivit under förbudet så har landet följt de flesta av dess villkor. Man slutade placera ut landminor 1991, förbjöd exporten av vapnen 1992 och upphörde med tillverkningen 1997.
Enligt ICBL dödades eller skadades över 5 000 människor av landminor förra året.
