Guatemala City, 091023 (IPS) – Befolkningen i Ixcán i nordvästra Guatemala är mycket kritiska till arméns beslut om att återinviga en militärförläggning i staden. Många invånare menar att den militära närvaron kommer att få dem att återuppleva skräcken som rådde under det 36 år långa inbördeskriget, då soldater begick mängder av övergrepp i regionen.
Arméns språkrör Byron Gutiérrez säger att den militära förläggningen behövs för att bekämpa den höga kriminaliteten i provinsen Quiché, men också för att skydda den motorväg som just nu håller på att anläggas genom regionen. Motorvägen kommer att gå genom norra och centrala Guatemala, från Mexiko i väster till Honduras i öster. Vägen ingår i ett stort projekt som syftar till att öppna upp södra Mexiko och Centralamerika för utländska investerare och öka uttaget av ländernas naturrikedomar. Armén har meddelat att ett tusen soldater ur det sjätte infanteriregementet i slutet av denna månad kommer att flytta in i en tidigare militär förläggning i Ixcán där det på senare tid bland annat legat en hälsocentral. Men kritiken är hård från företrädare för ursprungsbefolkningar och människorättsorganisationer. Vissa kritiker menar att återupprättandet av militärbasen ingår i en militarisering som kan komma att spridas även till andra delar av landet. – För det första så blev inte lokalbefolkningen tillfrågad om militärens återkomst, säger aktivisten Alfredo Cacao till IPS. Han påpekar att ett mycket stort antal familjer i regionen drabbades av den terror som armén utsatte befolkningen för i samband med konflikten. – Att återigen se soldater på gatorna kommer att få människor att minnas allt som hände då, säger Alfredo Cacao.
Staden Ixcán och dess näraliggande byar, som ligger nära gränsen till Mexiko, var ett av de områden som drabbades värst av det inbördeskrig som rasade i landet mellan 1960 och 1996.
Mellan 1979 och 1988 genomfördes inte mindre än 102 massakrer i Ixcán, där sammanlagt 2 500 människor dödades. Nästan hela befolkningen tvingades lämna sina hem, enligt den FN-sponsrade sanningskommissionen CEH. Enligt kommissionens slutrapport, som publicerades 1999, var 83 procent av alla 200 000 dödsoffer som konflikten skördade mayaindianer. Och nästan alla illdåd som utfördes tillskrevs landets armé.
Den lokala ledaren för ursprungsbefolkningen, Reina Caba, säger att tanken på militärens återkomst skrämmer många.
– Folk associerar militärens återkomst med den terror och de massakrer som begicks. När vi talar om det så gråter fortfarande många, och de har inte fått någon form av gottgörelse, säger hon. Om syftet verkligen är att bekämpa kriminaliteten så borde myndigheterna istället satsa på fler poliser och att göra något mot fattigdomen, menar Caba. – Folk är i behov av bostäder, sjukvård och utbildning eftersom fattigdomen är så utbredd.
Hela 88 procent av Ixcáns 80 000 invånare lever under fattigdomsgränsen, och över 36 procent är extremt fattiga, enligt officiella beräkningar. Det innebär att distriktet är ett av de allra fattigaste i landet. Lokala ledare säger att man kommer att genomföra fredliga protester mot militärens återkomst.
