Anchorage, 090512 (IPS) – Mer än 20 miljoner hektar jordbruksmark i Afrika och Latinamerika har köpts upp av rika företag och länder – som vill trygga sina länders mat- och energiförsörjning. Kritiker varnar för en ny typ av nykolonialism.
– Rika länder söker sig utomlands för tryggad livsmedelsförsörjning. Ofta saknas tillräcklig insyn i dessa avtal, säger Joachim von Braun, chef på livsmedelsinstitutet IFPRI.
En rapport som presenterades av institutet i förra veckan visar att cirka 20 miljoner hektar mark redan har tagits över eller är på väg att säljas till Kina, Sydkorea, Indien och Gulfstaterna. Det motsvarar en fjärdedel av all jordbruksmark i Europa.
– En fjärdedel av det kommer att användas till produktion av biobränsle, säger Joachim von Braun.
Kina skrev avtal om leasing av mark på Kuba och i Mexiko redan för tio år sedan och har också ett stort antal jordbruksprojekt på gång i Afrika, bland annat i Demokratiska republiken Kongo, Zambia, Zimbabwe, Uganda och Tanzania. Tusentals kineser har flyttat till dessa länder för att arbeta på odlingarna, enligt IFPRI-rapporten.
Oljerika länder som Förenade Arabemiraten, Kuwait och Saudiarabien jagar jordbrukskontrakt för att trygga långsiktig matförsörjning för sina befolkningar. Sudan är det land i Afrika där utländska intressenter, bland annat Saudiarabien, äger störst andelar jordbruksmark.
Förra året inleddes förhandlingar mellan Förenade Arabemiraten och Pakistan och Qatar äger mark i Indonesien, Filippinerna, Bahrain, Kuwait och Burma.
Ett stort sydkoreanskt företag, Daewoo Logistics, har tecknat avtal med Madagaskar om leasing av 1,3 miljoner hektar jordbruksmark för produktion av majs och palmolja – vilket uppges ha bidragit till den senaste tidens upplopp och oroligheter i landet.
– Det finns ännu fler fall där odlingsmark köpts upp av företag. Ingen har möjlighet att övervaka alla avtal som ingås, säger Devlin Kuyek, forskare på Grain, en miljöorganisation för globala jordbruksfrågor.
Grain presenterade en studie för ett halvår sedan som visade att allt fler rika länder köper upp bördig mark i fattiga länder. Organisationen menar att avtalen blir en form av nykolonialism där fattiga länder producerar mat åt rika – medan den egna befolkningen svälter.
IFPRI uppmanar världssamfundet att utforma regler för avtal som gäller jordbruksmark, regler som innebär respekt för lokalbefolkningars rättigheter och deras livsmedelsförsörjning och som innebär en hållbar produktion som tar hänsyn till miljön.
Joachim von Braun menar att investeringar inom jordbrukssektorn skulle kunna innebära en positiv utveckling för många fattiga länder och kunna bidra till forskning och en utvecklad infrastruktur.
Men Devlin Kuyek är kritisk.
– Investeringarna handlar inte om att utveckla jordbruket utan bara om att tjäna pengar och skeppa varor till hemländerna.
Olivier de Schutter, FN:s ledande livsmedelsrapportör, varnar också för att avtalen för jordbruksmark strider mot gällande lagar och rättigheter.
