Belém, 090203 (IPS) – Statslösa folkgrupper var för första gången representerade under Världssocialt forum. Under mötet formades ett globalt nätverk – med syftet att hjälpa grupper hävda sina kollektiva rättigheter.
Mångfalden var påtaglig under Världssocialt forum i Belém i den brasilianska delen av Amazonas. Över 190 etniska grupper var representerade under årets möte med 133 000 deltagare från 142 länder. Många folkgrupper hade egna tält med diskussioner och firanden.
Mötet har syftet att vara en motvikt till Världsekonomiskt forum som hålls i schweiziska Davos. Världssocialt forum samlar representanter från civilsamhället som motsätter sig globaliseringen i dess nuvarande form.
För första gången deltog statslösa. En karta som var uppsatt på mötesområdet visade 32 olika statslösa folkgrupper.
– Det finns många fler än så. Vissa är välkända – som palestinierna, baskerna, romerna, kurderna, tibetanerna och saharawierna i Västsahara. Andra glöms ofta bort i det här sammanhanget, som den sydamerikanska ursprungsbefolkningen Mapuche eller de australiska aboriginerna, säger Arnau Flores, katalonsk journalist, till IPS.
Många medverkade i diskussionerna om självständighet, självbestämmande och möjligheten att skapa egna institutioner. Den förändrade situationen för ursprungsbefolkningar i Bolivia och Ecuador lyftes fram som positiva exempel.
Ett globalt nätverk för statslösa formades också – med syftet att hjälpa folkgrupper att hävda sina rättigheter.
– Många stater erkänner inte dessa folkgruppers kollektiva rättigheter. Rättssystemen är ofta uppbyggda enbart kring individens rättigheter, säger Arnau Flores.
Begreppet om nationalstaten, som exporterats från Europa till resten av världen, ses som en förklaring till svårigheterna. Men även i Europa uppstår konflikter på grund av de många statslösa.
– Motsättningarna finns även i Europa – nationalstatens vagga. I flera spanska regioner och på Korsika i Italien, i Bretagne i Frankrike och i Skottland och Wales.
Inledningsvis gav den Europeiska unionen hopp om att folkgruppers kollektiva rättigheter skulle lyftas fram, men många har blivit besvikna. Flerspråkighet har exempelvis inte prioriterats. Det katalonska språket som talas av över 7 miljoner människor är inte ett erkänt språk vare sig i Spanien eller i EU.
