Berkeley, 081222 (IPS) – På senare tid har oljepriset rasat och iranska ekonomer varnar nu för att den ekonomiska krisen i världens fjärde största oljeproducerande land kan komma att fördjupas. Samtidigt ställer sig allt fler frågan om vad regimen gjort med alla pengar landet tjänade när oljepriset stod som högst.
President Mahmoud Ahmadinejad har tidigare förnekat den effekt det snabbt sjunkande oljepriset riskerar att få på landet, där inflationen nu ligger på 30 procent samtidigt som fler än 10 procent av befolkningen går arbetslösa.
I förra veckan medgav dock presidenten att de kraftigt sjunkande priset på det svarta guldet utgör ett hot mot den redan svaga ekonomin. Ahmadinejad har därför lanserat åtgärder i form av höjda skatter och slopade bränslesubventioner för att motverka ett kommande budgetunderskott. Dessutom har presidenten enligt den officiella nyhetsbyrån Irna meddelat att regeringen måste beräkna kommande års budget på betydligt lägre oljeintäkter.
Allt fler iranier frågar sig samtidigt var de senaste fyra årens enorma oljeinkomster har tagit vägen. Sedan Ahmadinejad tillträdde som president 2005 har landets ekonomiska situation stadigt försämrats.
Den välkände journalisten och författaren Bahman Ahmadi Amouee påpekar att ingen tycks veta vart alla de motsvarande 238 miljarder dollar som landet tjänat på oljan sedan 2005 har tagit vägen. – Under den förre presidenten Mohammad Khatami var oljepriset betydligt lägre, men det var också arbetslösheten och inflationen, säger Amouee till IPS från sitt hem i Teheran. Amouee menar att de enorma inkomsterna från oljeindustrin de senaste åren kan ha gått till dolda utgifter – som kärnenergisatsningar, eller till militärindustrin. Utgifterna för landets polis, underrättelseverksamhet samt militära och nukleära program specificeras inte i landets budget och regimen brukar inte offentliggöra dessa uppgifter. Ahmadienajd, som kommer att ställa upp för omval i juni nästa år, vann det förra presidentvalet efter att ha utlovat en mer rättvis fördelning av landets oljeinkomster.
Presidenten har hittills inte lyssnat på kritiken från några av landets främsta ekonomer, som krävt en förändring av den ekonomiska politiken. Analytikern och ekonomen Saeed Leylaz säger att iranierna riskerar att förlora motsvarande en femtedel av sina årsinkomster om det ekonomiska läget inte förbättras under det kommande året.
FN:s säkerhetsråd har infört flera sanktioner mot Iran som straff för att landet fortsatt med sitt kärnenergiprogram, men de flesta ekonomer menar att den svaga ekonomin främst beror på regeringens vanskötsel och de sjunkande oljepriserna. Den ekonomiska situationen utgör ett stort hot för Ahmadinejads planer på att bli återvald under nästa år. För de flesta iranier är ekonomin den viktigaste frågan, och många bedömare menar att den åtgärdsplan som presidenten nu har lagt fram inte kommer att ge några större resultat innan valet.
