Karachi, 081201 (IPS) – Mönstret är allt för välkänt. Varje gång den ömtåliga relationen mellan Indien och Pakistan tycks vara på väg att ersättas av förhandlingar och avspänning inträffar något som återigen skärper läget och ökar risken för krig.
Relationen mellan kärnvapengrannarna har i synnerhet under de senaste tio åren varit mycket svajig. Under det senaste decenniet har samtidigt allt fler invånare på båda sidorna om gränsen kritiserat ländernas politiska och militära etablissemang och uppmanat till en varaktig fred.
Enligt de senaste uppgifterna dödades 172 människor i terrordåden i Mumbai, och Indiens biträdande inrikesminister Shakeel Ahmad hävdar att alla attentatsmännen kom från Pakistan. Pakistan och Indien är två länder med mycket gemensamt, inte minst i fråga om kultur och historia. Men sedan frigörelsen från Storbritannien, som ledde till delningen av landet enligt religiösa förtecken, har de två länderna utkämpat tre krig.
Den senaste allvarliga konflikten stod i distriktet Kargil 1999, där regelrätta strider utkämpades mellan länderna. Att båda länderna då var kärnvapenmakter ledde till en stor internationell oro, och den ständigt frätande konflikten om delstaten Kashmir hamnade i blickfånget. I maj 1998 etablerade sig både Indien och Pakistan som kärnvapenmakter, efter en serie provsprängningar, och spänningen i regionen var mycket stor. På båda sidor firade landets ledare att man nu var kärnvapennationer, och medierna uppmuntrade den krigshets och hårda nationalism som kom till uttryck. De människor som protesterade mot utvecklingen fick betydligt mindre utrymme i bevakningen. Flera av dem som protesterade mot kärnvapentesterna beskrevs som förrädare, och en av dem som fick utstå mycket hård kritik var pakistaniern A.H. Nayyar, som i många år varit aktiv i organisationen Pakistan-India People’s Forum for Peace and Democracy. Han säger sig vara chockad över de fruktansvärda händelserna i Mumbai.
– Det finns människor i båda länderna som inte tycker om de åtgärder som genomförts för att förbättra relationerna – de griper varje möjlighet att blåsa till strid och uppmuntra till fientlighet, säger A.H. Nayyar.
Sedan 2004 har regeringarna närmat sig varandra och inlett en dialog. Analytiker påpekar samtidigt att Pakistan nu för första gången på länge leds av en demokratiskt vald regering, samt att denna regering på allvar tycks vilja ändra inriktning på den politik som tidigare gällt i landet.
Den politiken, som hängde samman med USA:s politik gentemot det dåvarande Sovjetunionen och kampen för att driva ut den sovjetiska armén ur Afghanistan, skapade en grogrund för religiös extremism och väpnade grupper. Dessa väpnade grupper fick sedan stöd av det pakistanska etablissemanget när de deltog i upproret i den indiska delen av Kashmir. Analytiker menar att den nya pakistanska regeringen behöver stöd nu när man försöker omformulera landets säkerhetspolitik och samtidigt bekämpa de inhemska militanta grupperna. Vithal Rajan, som från sin bas i Hyderabad i Indien arbetar inom flera medborgarorganisationer, skriver i en uppmaning till aktivister i både Indien och Pakistan att det är viktigt att regera på terrordåden i Mumbai med viss eftertänksamhet – till skillnad från “populärpressen”.
Rajan påpekar att politiker nu kan komma att överväga sina strategier i syfte att vinna röster. Att den indiske oppositionsledaren Lal Krishna Advani, som företräder det hindunationalistiska partiet BJP, kallat terrordåden i Mumbai för “ett krig”, avvisas av Vithal Rajan; “Det är farligt och nonsens. Ett krig utkämpas mellan suveräna stater, inte mellan kriminella och poliser”.
Advani har redan tidigare vid flera tillfällen anklagat Indiens styrande Kongressparti, som har en sekulär prägel, för att driva en alldeles för mjuk linje i förhållande till det flertal bombdåd som genomförts i landets städer, och som misstänks ha utförts av islamister.
Pakistans nya civila regering har sedan man kom till makten visat att man vill förändra relationen till Indien. President Asif Ali Zardari har exempelvis beskrivit de militanta grupperna i Kashmir för “terrorister” och sagt att Indien inte är Pakistans fiende.
Bara fyra dagar innan terrordygnen i Mumbai inleddes citerade Zardari sin mördade hustru Benazir Bhutto och sa att “det finns en liten del Indien i alla pakistanier och en liten del Pakistan i alla indier”. Den religiösa högern i Pakistan motsätter sig dock den mjukare linjen mot Indien, och de extremistgrupper som verkar i landets nordvästra gränsregion har meddelat att man tänker anstränga sig ännu hårdare för att mörda landets politiska ledare. Den globala gruppen Avaaz.org har gått ut med en uppmaning om att inte låta terroristerna i Mumbai lyckas genom att få “människor att vända sig emot varandra”. Uppmaningen kommer att publiceras i flera tidningar i Indien och Pakistan den närmaste veckan.
