Buenos Aires, 081127 (IPS) – Militärregimen dödade deras föräldrar och flera av dem tvingades växa upp hos poliser eller soldater som aldrig avslöjade att deras biologiska föräldrar egentligen var några helt andra. I en nyutkommen bok berättar de bortrövade argentinska barnen för första gången själva om sina liv.
Under militärdiktaturen mellan 1976-1983 adopterades många bebisar, vars föräldrar hade dödats av juntan, bort till militärer eller regimens anhängare, medan andra lämnades bort på barnhem. I den nyutgivna boken “Tillbaka hemma: Historien om de återfunna barnen och barnbarnen” berättar tio av dessa barn, som nu hunnit bli vuxna, om sina upplevelser. Genom berättelserna blir det lättare att förstå hur en del av de bortrövade barnen, som senare fått kännedom om sitt ursprung, ändå har valt att behålla de namn de fick i sina nya hem och fortfarande kallar sina adoptivföräldrar för “mamma” och “pappa”. Detta trots att deras vårdnadshavare i vissa fall aktivt bidrog till att deras riktiga föräldrar försvann.
Men boken gör det också lättare att förstå varför andra har valt att återta sina gamla namn och helt har brutit med de familjer där de växte upp.
– Fenomenet med barnaroven och undanröjandet av barnens verkliga identiteter har inte blivit helt förståelig. Vi förstod aldrig på djupet hur mycket dessa barn, som nu är över 30 år gamla, har lidit, säger bokens författare Analía Argento till IPS. Boken, som hittills bara är utgiven på spanska, är illustrerad med många bilder som aldrig tidigare har blivit publicerade. Vissa foton visar spädbarn tillsammans med sina biologiska föräldrar, innan de rövades bort, medan senare foton visar hur de firar högtider tillsammans med de familjer de växte upp med. Och vissa bilder visar unga människor som senare har lyckats återförenas med sina biologiska släktingar. – Många upplevde det som en befrielse att få berätta om sig själva, de kände att deras blandade känslor blev hörda och förstådda, säger Analía Argento. Människorättsorganisationen Abuelas (Far-/morföräldrarna) på Plaza de Mayo, som arbetar med att spåra upp de försvunna barnen har hittills lyckats hitta 93 av de barn som försvann under diktaturen. Men enligt organisationen har omkring 400 barn förblivit försvunna, och dessa personer lever antagligen fortfarande – utan kännedom om sina biologiska släktingar.
Fram till nu har få uttalanden gjorts av de återfunna barnen själva.
– Att få veta mitt ursprung, möta min släkt och höra min mammas och pappas vänner berätta om dem var bra för mig, det öppnade mina sinnen, säger Claudia Poblete.
Båda hennes föräldrar fördes bort av regimen och försvann, och hon växte upp tillsammans med en officer och hans hustru. I endast ett av fallen har ett barn kunnat återförenas med en förälder. Den före detta politiska fången Sara Méndez kidnappades i Argentina tillsammans med sitt spädbarn och fördes sedan i hemlighet till grannlandet Uruguay, där hon fick sitta i fängelse i fem år. Det skulle dröja 26 år innan hon fick träffa sin son igen.
Sonen har valt att behålla det namn, Aníbal Parodi, som han fick av den familj där han kom att växa upp, trots att hans biologiska mamma vill att han återtar det namn hon gav honom. I boken berättar sonen att konflikten om hans namn under en tid ledde till en svår konflikt med hans biologiska mamma, och det fanns en tid när han helst hade velat slippa att få sin sanna identitet avslöjad.
– Jag tänkte; varför i helvete skulle de hitta mig? Men nu känns det ok, det är så här det är. Detta hände mig, och detta är den jag är, säger Aníbal Parodi.
*IPS kan numera erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
