"Resurserna är tillgängliga – när den politiska viljan finns", intervju med Kumi Naidoo, språkrör för Global Call to Action against Poverty

Johannesburg, 081024 (IPS) – Sedan år 2005 har kampanjen Global Call to Action against Poverty, GCAP, fått miljontals människor att kräva att världssamfundet agerar för att få ett slut på fattigdomen. Kampanjens språkrör Kumi Naidoo menar att de senaste veckornas händelser inom finanssektorn visat att det snabbt går att få fram enorma summor för att bemöta globala problem – men bara om den politiska viljan finns.

Förra året deltog över 43 miljoner människor i de olika manifestationer som GCAP anordnade mot svält och fattigdom i samband med internationella världsfattigdomsdagen. Vid årets upplaga, som pågick förra helgen, deltog enligt GCAP hela 116 miljoner människor i de evenemang som anordnades i olika delar av världen. IPS träffade Dr Kumi Naidoo, ordförande för GCAP och hedersordförande för Civicus, i Johannesburg för att tala om den globala kampanjens arbete för en mer rättvis värld. IPS: GCAP hävdar att 50 000 människor varje dag dör i onödan i världen. Vad förorsakar alla dessa dödsfall? Kumi Naidoo: Om du bara tittar på Afrika så dör 7 000 människor i malaria, 6 000 i aids och 1 500 människor av tbc – varje dag. Om man lägger ihop alla dödsfall så motsvarar det i antal förlorade människoliv fem elfte september varenda dag. Av det skälet beskriver GCAP det som pågår för en folkmords-tsunami. Vi är övertygade att om 50 000 människor dog i onödan varje dag i Västeuropa och Nordamerika så skulle EU, USA, Kanada och G8 för länge sedan ha fått fram de pengar som behövdes för att bemöta situationen. Den enda slutsatsen vi kan göra är att bristen på agerande beror på färgen på våra hudar. Om man vill uttrycka sig snällt så kan man säga att det handlar om en slags omedveten rasism. Av de 50 000 som dör är 30 000 små barn. Alldeles för många barn avlider i samband med födseln eller strax därefter, men också på grund av sjukdomar och konflikter, medan andra dör av hunger. IPS: För tre år sedan i samband med G8-mötet i Gleneagles i Skottland utlovade de största industriländerna kraftfulla åtgärder för att bekämpa fattigdomen och för en utveckling i Syd. Hur har det gått med förverkligandet av dessa utfästelser? Kumi Naidoo: Till att börja med så var utfästelserna av G8 vid toppmötet i Gleneagles 2005 betydligt mindre än vad vi krävde. Vad värre är, är att inte ens 20 procent av målsättningarna har genomförts i praktiken. Det som hänt de senaste veckorna visar däremot mycket, mycket tydligt att när det finns en politisk vilja så kan enorma summor skakas fram för att bemöta ett visst globalt problem.

För att ge ett exempel så skulle det kosta omkring 500 miljarder dollar att skriva av tredje världens skulder. Det är en summa som har slängts fram de senaste veckorna för att köpa ut en del av de banker som betett sig ansvarslöst. Eftersom det finns en politisk vilja att rädda detta banksystem så hittar man också resurserna. IPS: Global Call to Action against Poverty har länge förespråkat en rättvisare handel. Vad har skett inom detta område? Kumi Naidoo: Det har inte gjorts några framsteg. Om det finns något område där EU, USA och några andra rika allierade länder på ett cyniskt sätt blockerat arbetet så är det inom hela handelsområdet.

Vi behöver ett globalt handelssystem som ger klara utvecklingsmöjligheter och som hanterar de orättvisor som finns inom det nuvarande systemet. Men under åren har det visat sig att trots att de rika och fattiga länderna inte ens befunnit sig på samma spelplan, så har de rika länderna velat förneka de fattiga samma ekonomiska instrument som de själva var i behov av under sin utveckling.

Zahira Kharsany

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *