Bangkok, 080520 (IPS) – Burmas sjukvårdssystem var i mycket dåligt skick redan innan cyklonen Nargis drog igenom det tätbefolkade Irrawaddy-deltat. Regimen satsar nästan inga pengar på de 54 miljoner invånarnas välfärd medan stora summor går till den enorma armén.
En mycket stor del av inkomsterna från landets stora naturresurser slukas av den 400 000 man starka krigsmakten. Närmare 40 procent av statsbudgeten går till armén medan enbart 0,3 procent går till den allmänna sjukvården.
Landet ligger i absoluta botten i globala jämförelser av hur mycket olika länder satsar på sjukvården. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, ligger Burma på plats 190 av 191 jämförda länder. Endast i Sierra Leone är situationen sämre.
Var fjärde burmes lever under fattigdomsgränsen och mer än en tredjedel av landets små barn är undernärda. Inget annat land i Asien, förutom det krigsdrabbade Afghanistan, har en högre dödlighet bland barn som ännu inte fyllt fem år. Dessutom är Burma det land i regionen med störst spridning av dödliga sjukdomar som malaria, tuberkulos och aids.
– Sjukvårdens infrastruktur har fortsatt att försämrats i över två årtionden, säger Chris Beyrer, professor i epidemiologi vid det Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health i USA.
Beyrer, som länge granskat Burmas sjukvård, säger att sjukhusen är väldigt dåligt utrustade och underbemannade. Sjukvårdspersonalen har dessutom usla löner och tvingas begära avgifter av patienterna för i stort sett alla tjänster.
– Burmas har ett av de mest privatiserade sjukvårdssystemen i hela den fattiga världen, i betydelsen att patienterna tvingas betala själva för i stort sett allting.
Bilden bekräftas av en burmesisk läkare som i sju år arbetade på ett sjukhus i Pyapon, en av de större städerna i det område som drabbades värst av naturkatastrofen. Den 54-årige läkaren, som nu lever i exil, berättar att sjukhuset hade ständig brist på den mest grundläggande utrustningen, på allt ifrån sprutor till smärtstillande läkemedel och plåster. – Jag fick bara tio doser penicillin om dagen, som skulle räcka till 190 patienter. Vi var hela tiden utarbetade och underfinansierade, berättar läkaren, som inte vill bli citerad med sitt namn.
Över två veckor har gått sedan den fruktansvärda naturkatastrofen i Burma, där minst 130 000 människor omkom och där över två miljoner överlevande är i behov av hjälp. Nu oroar sig läkaren för hur hennes tidigare kollegor har klarat den fruktansvärda krisen.
– Jag är mycket oroad över hur det gått för barnen, säger hon. Många av landets hälsovårdscentraler och sjukhus har dessutom skadats svårt i cyklonen, säger Maureen Birmingham, representant för WHO i Thailand. Många byggnader står utan tak medan vissa också saknar rinnande vatten.
Det finns även andra orosmoln. Beyrer påpekar att det finns en stor risk för att epidemier ska bryta ut i de överbefolkade läger där överlevande har samlats. Landets regim införde efter katastrofen restriktioner för internationella biståndsinsatser, vilket enligt vissa internationella hjälporganisationer lett till att bara en liten del av de behövande fått den hjälp de är i så stort behov av. På måndagen utlyste dock regimen tre dagars landssorg för cyklonens offer, och gick samtidigt med på att släppa in viss utländsk hjälp.
Regimens företrädare litar dock inte själva på den sjukvård som de anser är tillräcklig för landets invånare. De flyger istället till Singapore när de själva är i behov av vård. Det gäller bland annat juntans starke man Than Shwe, som i början av förra året reste till Singapore för att genomgå en hjärtoperation.
