Bryssel, 080423 (IPS) – Rörelsen för rättvis handel har gått från 1950-talets kaffeförsäljning vid vänstermöten till att ha egna avdelningar för sina produkter på Europas stora varuhus. De senaste fem åren har utvecklingen gått spikrakt uppåt, och förra året såldes fair trade-produkter till ett värde av över två miljarder euro.
Men utvecklingen har inte varit problemfri. År 2005 lanserade livsmedelsjätten Nestlé ett kaffe under namnet Partners, som bar den välkända logotypen för rättvisemärkta produkter. En händelse som kom att kritiserats hårt av en del aktivister.
Det schweiziska multinationella företaget är ett av världens mest bojkottade företag, och har sedan länge anklagats för att lansera mjölkersättning i fattiga länder på ett sätt som ansetts bidra till att mammor slutat amma sina barn. WHO har beräknat att 1,5 miljoner spädbarn avlider varje år efter att ha fått mjölkersättningsprodukter som blandats med smutsigt vatten.
Nestlés styrelseordförande Peter Brabeck-Letmathé har kallat de aktivister som kämpar för att tillgången till rent vatten ska bli en grundläggande rättighet för “extremister”.
Fairtrade Labelling Organisations International, FLO, som samlar de grupper som ansvarar för att rättvisemärka produkter, erkänner att man lärt sig en del av historien med Nestlé. FLO:s talesperson Gelkha Buitrago säger till IPS att det var en kontroversiell händelse, men försvarar samtidigt att även företag som blivit hårt kritiserade ska kunna få vissa av sina produkter rättvisemärkta.
FLO bedömer att fler än 1,4 miljoner småproducenter i fattiga länder har gynnats av den rättvisa handeln. Grundtanken bakom rättvisemärkt är att producenterna ska erbjudas ett stabilt minimipris för sina varor, att arbetsförhållandena är bra och att miljön inte tar skada av produktionen.
Bara under det senaste året så har produkterna fått ett allt större genomslag i de breda butikerna, i synnerhet i Storbritannien. Den ledande varuhuskedjan Sainsburys har exempelvis beslutat att alla bananer ska vara rättvisemärkta, medan dess konkurrent Co-Op tagit samma beslut rörande försäljningen av kaffe och te.
Både framgångar och utmaningar för rörelsen för rättvis handel debatterades nyligen vid en konferens i Bryssel, som organiserats av EU-organet CTA, som arbetar för en ökad handel med afrikanska länder.
Ett av problemen som togs upp är att allt fler företag använder sig av andra märkningar än de officiella för att få kunderna att tro att de bedriver en socialt och miljömässigt bra verksamhet. Anja Osterhaus, vid Fair Trade Advocacy Office i Bryssel, påpekade att rörelsen för rättvis handel arbetar aktivt för att skapa en hyggligare internationell handel.
– Vi bedriver kampanjer mot de multinationella företagens metoder, men vi arbetar också konstruktivt med de företag som vill förändra sig, sa hon. Stephanie Barrientos från universitetet i Manchester sa att vissa av de stora livsmedelskedjorna tycks vara genuint intresserade av att arbeta för en rättvis handel, medan andra bara följer de rådande trenderna. Mamadou Outtara från Bomullstillverkarnas förbund i Mali menar att det krävs fler åtgärder för att se till att försäljningen av rättvisemärkta produkter också kommer de fattiga till del.
– Om man tittar på vad konsumenterna betalar och hur mycket som går till producenten så finns det utrymme för förbättringar.
Outtara påpekade samtidigt att handeln med rättvisemärkt bomull bidragit till att skapa arbetstillfällen för i synnerhet kvinnor. I Mali är 40 procent av producenterna av rättvisemärkt bomull kvinnor. Den samlade produktionen av rättvisemärkt bomull i Mali, Burkina Faso, Senegal och Kamerun steg från 1 300 ton år 2005, till hela 8 000 ton förra året. Sammanlagt är 23 000 arbetare delaktiga i produktionen.
