Brooklin, 080416 (IPS) – Författaren och psykologen Glynis Breakwell menar att om växthuseffekten istället var en översvämning i närheten av vårt hem så skulle vi alla vara ute och bära sandsäckar och hjälpas åt att bygga fördämningar.
Vi skulle arbeta tillsammans och dela maten med våra grannar, glädjas åt kamratskapet och för all framtid med stolthet minnas hur vi gemensamt åtgärdade problemen. En översvämmad flod utgör en tydlig och uppenbar fara, och människor förstår vad som måste göras, säger psykologen Glynis Breakwell, som arbetar vid det brittiska universitet i Bath och som nyligen givit ut boken “The Psychology of Risk”.
Klimatförändringarna framstår däremot som något otydligt och fjärran för de flesta människor. Det handlar om saker som smältande isar på Nordpolen – vilket visserligen är tragiskt för isbjörnarna, men inget som vi direkt kopplar till oss själva eller våra familjer.
När människor hör experter debattera klimatförändringarna så uppfattas det ofta som om det finns oklarheter kring frågan, vilket enligt Breakwell leder till att många åhörare drar slutsatsen att ingen egentligen vet hur det ligger till.
– Osäkerheten leder till ett motstånd mot en förändring av det egna beteendet, säger hon.
Vi gör inget, oroar oss kanske för framtiden, men få är beredda att vara de första att rusa till fördämningarna. Det finns orsaker till denna inaktivitet, men dessa har lite att göra med hur verkligheten ser ut.
Tusentals forskare från hela världen har deklarerat att klimatförändringarna utgör ett akut hot mot mänskligheten. De mest framstående forskarna talar numera öppet om riskerna för att vi ska drabbas av en storm av katastrofer i växthuseffektens spår. Vetenskapsråd från en lång rad länder har gått ut med varningar och glödgande upprop om att utsläppen av växthusgaser snabbt måste minskas. Detta har dock inte blivit väl emottaget av de företag som lever på fossila bränslen. Kritiker påpekar att på samma sätt som tobaksindustrin i flera årtionden förnekade rökningens farlighet och såg till att fördröja införandet av hårdare tobakslagar så försöker nu oljejättar som Exxon Mobil och stora kolföretag att skapa förvirring och osäkerhet kring växthuseffekten i syfte att fördröja de åtgärder som krävs.
Osäkerheten hos allmänheten förstärks av att så få tycks vara beredda att förändra sina vanor – eftersom ingen annan agerar som om vi stod inför en kris, så kanske vi inte gör det? – Människor undviker dessutom att göra saker som skiljer sig från vad alla andra gör, säger Breakwell. En rutinmässig bilresa till butiken innebär att ytterligare en liten del koldioxid släpps ut i atmosfären. Och där blir den kvar de nästkommande fem tusen åren, eftersom det är så lång tid det tar innan det koldioxid vi släpper ut i dag slutligen har absorberats.
Breakwell påpekar att den som väljer att köra i 80 kilometer i timmen istället för 110 på motorvägen minskar både sina bränslekostnader och koldioxidutsläppen. Men trots att de flesta känner till detta så är det ingen lätt sak att göra så länge alla andra väljer att köra 110.
Hon menar att vi behöver både förebilder och regleringar för att se till att det som i dag betraktas som ett “annorlunda” beteende i framtiden istället blir “det nya normala”. I samband med oljekrisen under 1970-talet så sänktes hastigheterna på många motorvägar, och i medierna påmindes allmänheten om att spara på energi. Miljontals strömbrytare förseddes med klistermärken som uppmanade människor till att släcka lampan när de lämnade rummet, och den amerikanska regeringen uppmanade bilindustrin att göra mer bränsleeffektiva bilar. Alla förstod varför, och de flesta följde uppmaningarna. – När det gäller klimatförändringarna så är det inte lika tydligt hur människor ska agera. Experterna måste därför komma med enkla och tydliga budskap om hur man ska minska utsläppen. Respons är också en viktig faktor för att förändra människors beteenden, säger hon. Om bilarna var försedda med en mätare som visade att bränsleåtgången minskade vid lägre hastigheter så skulle säkert många välja att köra långsammare.
– Vi behöver många mätare som visar vilka konsekvenserna blir av vårt beteende, säger Breakwell.
