Phnom Penh, 080410 (IPS) – Amnesty International uppskattar att 150 000 människor riskerar att vräkas från sina bostäder för att ge plats åt den pågående byggboomen i Kambodja.
Touch Ratha hotas att vräkas från sitt hem i den fattiga stadsdelen Dei Krohome i utkanten av Phnom Penh. Hon kan berätta om trakasserier och en oklar rollfördelning mellan poliser, myndighetspersoner och det privata företag som vill få bort Ratha och hennes grannar från området.
Till en början meddelade myndigheterna befolkningen i Dei Krohome att ett privat byggföretag var intresserat av delar av marken i kvarteret, och i gengäld skulle företaget bygga nya bostäder åt de boende i kvarteret.
Men sen ändrades överenskommelsen. Befolkningen fick då order om att utrymma hela kvarteret och de skulle istället tvingas flytta till en del av staden som ligger två mil bort. Nu ser Dei Krohome ut som en stridszon. De som vägrat lämna sina bostäder bor kvar i sina hus medan de som valt att ge upp lämnat hål efter sig, eftersom deras hus har rivits.
De flesta i kvarteret vågar inte tala med journalister, men Ratha berättar gärna om hur byggföretaget 7NG Group arbetat för att förmå de kvarvarande att flytta. Enligt henne har man bland annat hyrt in bråkmakare som kommit till området för att provocera fram bråk.
Organisationer hävdar att företaget dessutom planerar att inleda rättsliga processer mot dem som bor kvar, genom att anklaga dem för en lång rad olika brott. Ingen på 7NG Groups kontor vill bemöta anklagelserna. Ratha är bara en av många kambodjaner som drabbats hårt av den omfattande byggboom som på senare tid snabbt förändrat detta fattiga land. Enligt flera människorättsgrupper har många kambodjaner kastats ut från sina hem för att ge plats åt satsningarna.
Många av de boende i Dei Krohome har redan gett sig av till det område som företaget anvisat i en annan del av staden. Därmed har de också sluppit undan de trakasserier som Ratha menar att företaget utsatt befolkningen för.
– Jag sa nej eftersom det nya området ligger för långt härifrån. Jag vill bo här, nära skolorna, med tillgång till ström, rent vatten och affärer. Om jag tvingas härifrån så kommer jag att ramla ner i fattigdom, säger hon.
Ovanför kvarteret, som ligger på lukrativ mark i närheten av en flod, ligger nya kontorsbyggnader och varuhus. Bostadshusen i Dei Krohome byggdes på 1960-talet och är mycket slitna. Ända sedan 80-talet har det rapporterats om att kambodjaner tvingats bort från sina hem eller sin mark, men utvecklingen de senaste åren saknar motstycke. Många menar att den fastighetsspekulation och byggboom som nu råder inleddes år 2002, efter att vissa affärsintressen plockat hem sina pengar från de internationella banker som blev utsatta för hårdare granskningar efter terrorattentaten den elfte september 2001.
– Nu har utvecklingen fått sitt eget liv. Det finns mycket asiatiska pengar här och såväl inhemska som internationella investerare, säger en utländsk analytiker som inte vill bli citerad med namn.
Han säger att markpriserna i Phnom Penh och landets övriga städer stiger månad efter månad.
I februari lanserade Amnesty en rapport där man bedömde att cirka 150 000 kambodjaner just nu hotas av att bli vräkta från sina hem. Och enligt Brittis Edman, som arbetar för Amnesty i London, så är detta en “försiktig” beräkning.
Rapporten fokuserar på de landsbygdsområden där lokalbefolkningen tvingas bort från sina marker för att ge plats åt bland annat turistsatsningar, men samma fenomen rapporteras också från städerna.
– Det är ingen statlig politik eftersom den inte finns nedskriven någonstans. Men det har blivit en allmän praxis bland byggherrarna att om de vill komma åt mark och är beredda att strunta i regler och förordningar, så är detta möjligt, säger Edman. Amnestys rapport tar även upp att de som kämpar för sina rättigheter riskerar att bli trakasserade och gripna av polisen och armén. Enligt rapporten så bryter ofta myndighetsföreträdare aktivt mot lagar och regler.
Under förra året anklagades över ett hundra aktivister för olaga intrång efter att ha kämpat för lokalbefolkningarnas rättigheter. – Vårt arbete är farligt. Våra medlemmar har hotats och trakasserats. Ickestatliga organisationer har anklagats för att ha uppmanat människor att inleda juridiska processer. Detta skulle vara rent komiskt om det inte vore för att det sker på allvar, säger Yeng Virak, ordförande för den lokala organisationen Centret för folklig rättskunskap.
Kambodjas regering förnekar alla anklagelser om att människor tvingas bort från sina hem.
Många kambodjaner lever på mark där ägandeförhållandena är oklara. Och det är på dessa områden de flesta konflikter nu utspelar sig i byggboomens spår.
*IPS kan numera erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
