New York, 080222 (IPS) – Den 11 februari åtalades sex Guantánamo-fångar för att ha planerat terrorattackerna mot USA den 11 september 2001. De åtalade riskerar dödsstraff. Jurister och människorättsaktivister ifrågasätter tidpunkten för åtalet och de tror inte att de planerade rättegångarna inför en militärdomstol kan bli rättvisa.
Rättegångarna mot de sex kommer att hållas i en så kallad militärkommission, en militär domstol. Fångarna åtalas bland annat för mord, terrorism, och stöd till terrorism. Detta kommer att bli de första rättegångarna mot fångar på Guantánamo-basen. Det är också första gången någon åtalas för direkt inblandning i terrordåden mot USA 2001. Endast en tidigare fånge i lägret, David Hicks från Australien, har fällts för terrorbrott. Hicks erkände i mars 2007 att han var skyldig till att ha gett stöd till en terroristorganisation. Han dömdes till sju års fängelse och till att avtjäna straffet i sitt hemland. I Australien tillgodoräknades han tiden han suttit fängslad i Guantánamo och frigavs i december 2007. Sedan inledningen av kriget i Afghanistan har över 800 personer spärrats in på Guantánamo. Hundratals av dem har släppts utan att ha ställts inför rätta. Av de 275 fångar som fortfarande sitter inlåsta i lägret har USA sagt att man tänker åtala 80. Fem av de sex männen som nu åtalas satt innan de fördes till Guantánamo fängslade i hemliga förvar som drevs av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. De var då inte åtalade för något och hade ingen som försvarade dem. Den amerikanska regeringen har medgett att minst en av de fem, Khalid Sheikh Mohammed som utpekas som den som planerat terrorattacken, utsatts för tortyrmetoden skendränkning, “waterboarding”.
Efter andra världskriget åtalade USA japanska soldater som använt den metoden mot krigsfångar, men i dag vägrar den nytillträdde amerikanska justitieministern Michael Mukasey säga om han anser att skendränkning är tortyr. USA:s vicepresident Dick Cheney har upprepade gånger försvarat skendränkning och andra hårda förhörsmetoder. Han kallar dem “ett hårdare program för väldigt få hårda individer”.
Militärdomstolen har sagt att inga bevis som framkommit under tortyr kommer att användas som bevis i de kommande domstolarna. Men många juridiska experter, bland dem juridikprofessorn Scott Horton vid Columbia University, har ställt sig tvivlande till hur domstolen ska kunna komma fram till fällande domar utan att använda bevis som framkommit under tortyr. Horton säger till IPS att tidpunkten för rättegångarna tycks vara “politiskt motiverad” för att stärka det republikanska partiet inför valet 2008. Att ställa de fängslade inför militärdomstolar kommer att resultera i “en serie uppvisningsrättegångar”, tillade han. Den åsikten delas av Michael Ratner, ordförande för juristbyrån Centre for Constitutional Rights, CCR, som representerar en av de sex åtalade, Mohammad al Qahtani. Al Qahtani har suttit inlåst i Guantánamo i sex år och hävdar att han har torterats under sin tid i fånglägret. Det militära domstolssystemet omfattar inga av de garantier som vanliga, civila domstolar ger, säger Ratner till IPS. – De kan använda framtvingade bevis eller hörsägen. Det finns ingen jury, bara en grupp militära tjänstemän och en domare som utsetts av Bush-administrationen. En stor del av rättegången sker i hemlighet och den åtalade har inte rätt att ta del av bevisen mot honom. Efter denna låtsasprocess kan den åtalade, om han döms, avrättas. Detta är barbari och det sätt som Bush-administrationen agerar på saknar motstycke, säger Ratner.
Många av militärens egna jurister har gett uttryck för liknande åsikter. Den före detta chefsåklagaren i Guantánamo, överste Morris Davis, avgick när han beordrades att arbeta direkt under den del av försvarsdepartementet som arbetat fram systemet med de militära domstolarna. Och republikanen John Hutson, pensionerad chefsjurist vid krigsrätter, är en av de ledande före detta militärer som kritiserar Bush-administrationens taktik och regler i Guantánamo. Hutson är motståndare till användandet av tortyr och har varnat för det prejudikat detta sätter för framtida konflikter. Bush-administrationen menar att vanliga, civila domstolar inte är utrustade för att hantera de känsliga säkerhetsöverväganden som det innehär att ställa terrorister till svars. Brigadgeneral Thomas W. Hartmann, försvarsdepartementets talesman i juridiska frågor, har sagt att rättegångarna ska vara “så öppna som möjligt”. De åtalade ska ha rätt att kalla egna vittnen, att korsförhöra åklagarsidans vittnen och att ta del av bevisen som riktas mot dem. Men Hartmann har inte velat svara på om huruvida bevis som framkommit efter skendränkningar kommer att användas. – När USA bryter mot de mänskliga rättigheterna i kampen mot terrorism, skickar det ett budskap till envåldshärskare och diktatorer i resten av världen att de också kan strunta i de mänskiga rättigheterna i terroristbekämpningens namn, säger David Cole, ledande expert på konstitutionell rätt.
De militära specialdomstolarna för det som Bush-administrationen kallar “fientliga kombattanter” har upprepade gånger ifrågasatts och underkänts i civila domstolar. Processen inleddes redan 2001 då presidenten utfärdade ett dekret om att skapa militära kommissioner som skulle pröva och döma dem som gripits under kriget mot terrorismen. Efter fyra år av juridiska strider beslöt USA:s högsta domstol att dessa militära domstolar bröt mot både den militära lagen och mot Genève-konventionen. Men då antog kongressen snabbt en ny lag som undertecknades av presidenten och som utgör grunden för de planerade rättegångarna. Denna lag är dock också ifrågasatt av flera rättsinstanser i USA.
