Peking, 070618 (IPS) – Pressade av kraven på att minska det enorma antalet avrättningar inför OS i Peking nästa år har kinesiska myndigheter börjat experimentera med att kvitta dödsstraff mot att förövarna ger ekonomisk kompensation till brottsoffren och deras familjer.
I en rad fall i provinsen Guangdong i södra Kina har dömda mördare under våren benådats i utbyte mot pengar till mordoffrens familjer. Liknande fall har också rapporterats från två andra provinser, Shandong och Zhejiang.
Men om förhoppningen var att tysta ned dödsstraffsmotståndarna med tilltaget måste det ses som ett misslyckande. Istället har det orsakat en hetsig debatt, främst på internet, om vad mänskligt liv egentligen är värt i ett land som varje år avrättar fler människor än resten av världens länder tillsammans.
“Brottslingars öde verkar nu bero på hur tjocka deras plånböcker är. Det här undergräver ytterligare allmänhetens uppfattning om rättvisa”, skrev Le Lan, en universitetslärare som gett sig in i den offentliga debatten, nyligen på ett av alla de internetforum där frågan diskuteras.
Vissa juridiska experter försvarar dock myndigheternas agerande och menar att det pågående experimentet med ekonomisk kompensation till brottsoffer, i brist på ett enhetligt brottsofferstöd kan förebygga otaliga överklaganden och till och med minska sociala spänningar i samhället.
“Myndigheternas praxis överensstämmer med Högsta domstolens uppmaning att minska antalet dödsstraff och att tillämpa det med försiktighet. Om brottslingen visar ångerfullhet och hans agerande inte förtjänar att bestraffas med döden, varför är det då nödvändigt att ta liv?” skrev advokaten Jiang Qinghan från Shanghai nyligen på tidningen China Dailys internetforum.
Debatten har också kommit att beröra vad de sociala ojämlikheterna i det kinesiska samhället egentligen får för straffrättsliga konsekvenser när både offer och förövare ofta är i ekonomiskt utsatta situationer.
I Guangdong mildrades nyligen straffen för tre migrantarbetare som dömts till döden efter ett inbrottsförsök i maj 2006. Huset de försökte bryta sig in i tillhörde en gammal kvinna, Deng Rongfen, och hennes familj. Dengs son – fembarnsfamiljens enda försörjare – upptäckte vad som höll på att hända. Han försökte stoppa inbrottstjuvarna, men stacks ned med kniv och dog. Migrantarbetarna fick dödsstraff alla tre. Men även om rättvisa hade skipats på pappret hade ingenting löst sig för Deng Rongfens familj. De stod utan försörjning och situationen de befann sig i var desperat.
Juridiska förhandlingar inleddes mellan familjen och förövarna, och det ledde fram till ett kompensationsavtal till förmån för familjen i utbyte mot straffreduktion för de dömda.
“Fattiga brottsoffer är i viss mån tvingade att kompromissa. De har inget annat val än att ta emot pengarna” skrev pseudonymen “Rule of Law” nyligen på sina.com, en av Kinas populäraste nyhetsportaler.
Kraven på att dödsstraffsystemet ska reformeras har växt inom Kina under senare år, men opinionsundersökningar visar samtidigt att många kineser fortfarande ser dödsstraffet som viktigt för att avskräcka från brott. Kinesiska myndigheter betraktar antalet dödsstraff som en statshemlighet och har hemligstämplat siffran. Juridiska experter uppskattar dock att det sannolikt rör sig om cirka 10 000 per år. Över 60 olika slags lagöverträdelser – inklusive brott som korruption och skattesmitning – kan bestraffas med döden.
