Mexico City, 070611 (IPS) – “Om narkotikamaffian erbjuder dig 500 dollar är det ganska frestande, och om du säger nej dödar de dig. Så vi sitter i en ganska svår sits, eller hur?” Det säger den mexikanske polisen Alejandro, som efter åtta år i yrket tjänar motsvarande 460 dollar i månaden.
Han är en av landets 350 000 poliser, varav de flesta är underbetalda, dåligt utbildade och hårt pressade av de mäktiga narkotikaligorna. Landets konservative president Felipe Calderón har beordrat att allt fler soldater ska delta i kampen mot narkotikahandeln, och samtidigt begränsat polisens roll i arbetet.
Men både människorättsorganisationer och landets vänsteropposition kräver att soldaterna inte längre ska delta i det så kallade kriget mot narkotikan, och andra polisiära ärenden. Samtidigt har opinionsundersökningar visat att åtta av tio mexikaner anser att poliskåren är korrumperad, medan armén och katolska kyrkan är de institutioner i samhället som folket har högst förtroende för. Människorättsorganisationer och oppositionspolitiker menar dock att soldaterna inte är utbildade för civila uppdrag, och att risken är större för att de begår övergrepp. Faktum är att antalet anmälningar om människorättsbrott skjutit i höjden på senare tid.
Nyligen öppnade soldater i regionen Sinaloa eld mot en bil, vilket ledde till att två kvinnor och tre små barn dödades. Tre officerare och 16 soldater har gripits för dådet.
Opinionsundersökningar visar att president Calderón har ett brett stöd för sin taktik att “militarisera” kriget mot narkotikakartellerna. Hittills i år har 1 100 människor dödats under kampanjen. De flesta som har dödats har varit misstänkta narkotikabrottslingar, men ett antal poliser och soldater har också fallit offer. Vissa analytiker menar att regeringen inte hade något annat val än att kalla in armén i kampen mot narkotikamaffian, som med tiden blivit allt mäktigare. Mellan åren 2000 och 2006 dödades runt 9 000 människor i narkotikarelaterat våld.
Polisen Alejandros kollega Agustín, som även han arbetar på gatorna i Mexico City, menar att det är bra att armén kallats in för att hjälpa polisen i deras arbete. – Våldet från knarkmaffian har blivit så brutalt, säger han. Båda poliserna fick gå ut i tjänst på gatan efter endast en månads utbildning. Vare sig Agustín eller Alejandro vill bli citerade med hela sina namn. – Det är en säkerhetsfråga. Våra chefer skulle kunna bli arga om vi uttalat oss, säger en av de två poliserna som patrullerar gatan beväpnade med pistoler och ett mindre maskingevär. President Calderón har skickat ut tusentals soldater i olika delar av landet för att delta i kriget mot narkotikan. Han hävdar att det är förenligt med landets konstitution, vilken gör det möjligt att använda militären då säkerheten i landet anses hotad. Även tidigare har militären använts i kampen mot narkotikamaffian, men aldrig tidigare i samma omfattning som nu. Riksåklagarmyndigheten har funnit bevis för att maffian lyckats infiltrera polisen och därmed kunnat ta över kontrollen av vissa områden, i synnerhet längs gränsen till USA – destinationen för det mesta av den narkotika som smugglas genom landet. Men även soldater, som tjänar motsvarande 400 dollar i månaden i genomsnitt, har frestats att ta emot mutor, även om det inte finns några officiella siffror över hur många de är. Däremot har över 100 000 soldater deserterat från armén de senaste sex åren. Och enligt riksåklagarmyndigheten består maffians “privata arméer” delvis av tidigare poliser och soldater som kan tjäna upp till 100 000 dollar i månaden. Det finns platser i landet där poliser som Alejandro och Agustín kan tjäna en normal månadslön varje dag, om de tar emot de mutor som erbjuds, i utbyte mot att brottslingarna beskyddas.
Agustín säger att hans lön på motsvarande 460 dollar i månaden är alldeles för låg.
– Man kan inte leva ett bra liv på min lön.
Myndigheterna har försökt med flera åtgärder för att göra poliskåren mindre korrumperad och mer professionell, men resultaten tycks ha uteblivit. Samtidigt hävdar riksåklagarmyndigheten att poliserna och soldaterna ställs mot mycket farliga motståndare. – För närvarande tror jag att det bara är militären som kan bekämpa maffian. Men vi skulle också kunna göra det om vi fick bättre betalt och hade fler och bättre vapen, säger Alejandro.
