Kuala Lumpur, 070509 (IPS) – Avslöjandet om att en indisk gästarbetare torterats och mördats av sin arbetsgivare har satt fokus på rättslösheten och utsattheten för migrantarbetare i Malaysia.
Den döde mannens arbetsgivare, dennes fru och parets 20-årige son har anhållits och åtalats för dråp. Fallet kommer att behandlas i domstol den 5 juni. Den döde mannen misstänkts ha misshandlats dagligen och hållits fastkedjat i ett mörkt rum. Han har inte fått tillräckligt med mat och vatten och hans svårt sargade kropp hittades i ett skogsparti av bybor som förde honom till ett sjukhus där han avled av sina skador. Bilderna av mannens svårt torterade kropp har chockat malaysierna. Hans fall är förhoppningsvis ett extremfall, men att ingen har avslöjat vad som pågick och att mannen inte lyckades fly tyder på stora brister i kontrollen över situationen för de många migrantarbetare som jobbar i Malaysia.
I de flesta fall är gästarbetare mycket ensamma och beroende av sina arbetsgivare. Arbetstillstånden knyter ofta arbetarna till en speciell arbetsgivare. Dessutom håller ofta antingen arbetsgivaren eller en agent migrantarbetarnas pass som pant.
Många av migrantarbetarna har också tagit stora lån för att ha råd med resan från sina hemländer vilket gör det omöjligt för dem att resa hem i förtid, även om de får sämre villkor än de blivit utlovade eller utsätts för övergrepp.
Om en gästarbetare flyr från en arbetsgivare som utnyttjat dem och inte får med sig sitt pass klassas han eller hon som “illegal”. Utan pass och arbetstillstånd riskerar personen att gripas av polisen eller av den uniformerade medborgargruppen Rela, som ofta har anklagats för godtyckliga metoder.
De migrantarbetare som grips utan giltiga dokument skickas vanligtvis till interneringsläger för migranter. Förhållandena där har kritiserats skarpt av människorättsorganisationer och läkare.
I George Town, Penang, träffade IPS nyligen en skakad ung, indonesisk hemhjälp som rymt från sin arbetsgivare föregående natt. – Jag blev slagen i huvudet för det minsta misstag. Jag stod helt enkelt inte ut längre så när jag fick chansen sprang jag bort från huset utan att få med mig några av mina tillhörigheter, säger hon. Utan pengar, pass, kläder och med flera månaders lön innestående kände sig flickan helt hjälplös. Hon sökte sig senare till det indonesiska konsulatet i Penang, som varje månad tar emot mellan 20 och 30 hemhjälper som flytt från arbetsgivare. Flickorna får bo på hostel tills de lyckats förhandla med sina arbetsgivare eller skickas hem. Antalet migrantarbetare som söker hjälp i landets huvudstad Kuala Lumpur är ändå högre. Aegile Fernandez, vid människorättsorganisationen Tenaganita, säger att mellan 150 och 200 gästarbetare, majoriteten hembiträden, söker hjälp av ambassaden varje månad.
– Vi anser att de faller under kategorin “tvångsarbetare” , säger hon. Den åsikten delas av Internationella migrationsorganisationen, IOM, som förra året började engagerade sig i repatrieringen av hembiträden som saknade resedokument och som sökt hjälp av konsulatet i Penang. IOM menar att dessa flickor ska jämställas med offer för trafficking eftersom de utnyttjas av skrupelfria arbetsagenter, luras om villkoren och ofta utsätts för psykiska, fysiska eller sexuella övergrepp av sina arbetsgivare. Och det är inte bara hembiträden som drabbas. En trend som ökat här är att företag hyr in arbetare från Indien eller Bangladesh på uppdrag av andra företag, bland dem multinationella företag som är verksamma i Malaysia. – Men när arbetarna kommit in i landet så skickas de i många fall inte till det företaget utan placeras ut på tillfälliga jobb, säger en aktivist som inte vill bli citerad med namn. Han berättar om ett fall där en grupp gästarbetare först jobbade några dagar på en palmoljeplantage, därefter några dagar på en kycklingfarm och senare skickades till ett bygge.
– De skickades runt i grupper i landet. Det är en förkrossande upplevelse för dessa arbetare, säger han.
