Bryssel, 070424 (IPS) – När skolbarnen i Rom äter en banan eller ett chokladkex bidrar de till att förbättra villkoren för fattiga länder eftersom godsakerna är rättvisemärkta. Förra året antog Italien nya regler som säger att statliga och kommunala myndigheter ska väga in arbetsvillkor och miljö vid upphandlingar.
Paolo Agostini, ansvarig för inköp på kommunstyrelsen i Rom, säger att rättvis handel kan användas som ett redskap av skolorna för att skapa medvetenhet och tolerans. Försäljningen av rättvisemärkta varor i skolornas kiosker är en del av en medveten etisk strategi där skolorna också uppmuntras att använda ekologiska produkter i skolmaten och att fasa ut användandet av ämnen som skadar miljön, berättar han.
– Man bör inte ha ett system där rättvis handel är inne i dag och ekologiska produkter imorgon. Man bör sätta samma dessa saker i ett paket, säger han till IPS.
Den globala försäljningen av rättvisemärka varor omfattade över en miljard euro, cirka 9,2 miljarder kronor, under 2005. 60 procent av omsättningen skedde inom EU Marknaden för rättvis handel har växt med omkring 20 procent per år i EU sedan år 2000, och mer än så i vissa länder. Enligt statistik från Fairtrade Labelling Organisations International, ett nätverk baserat i Bonn, ökade omsättningen med 73 procent i Finland, 69 procent i Sverige, 62 procent i Österrike och 57 procent i Frankrike mellan 2004 och 2005.
Organisationer som arbetar mot fattigdom menar att offentliga myndigheter kan spela en viktig roll för att öka handeln med rättvisemärkta varor. Varje år köper offentliga organ inom EU varor och tjänster för 1 500 miljarder euro, vilket innebär att potentialen är enorm om rättvisemärkta varor ges företräde.
– Det är väldigt viktigt att offentliga myndigheter föregår med gott exempel genom att verka för fattigdomsbekämpning och hållbar miljö, säger Anja Osterhaus, samordare för Fair Trade Advocacy Office i Bryssel.
– Om offentliga myndigheter bidrar till slavarbete genom att köpa det billigaste utan att tänka efter så är det inte ett gott exempel. Vissa myndigheter har dock varit tveksamma till att favorisera rättvisemärkta varor av rädsla för att bryta mot EU:s konkurrensregler. Det gäller exempelvis merparten av offentliga upphandlare i Spanien, säger Federica Leonarduzzi från den spanska organisationen IDEAS.
Men ett EU-direktiv från 2004 om statliga kontrakt stadgar att offentliga verksamheter har rätt att ta hänsyn till sociala och miljömässiga frågor vid upphandling. Organisationer som arbetar för rättvis handel uppmanar dock EU-kommissionen att förändra direktivet så att det istället förespråkar inköp av rättvisemärkt. – EU-kommissionen måste ta fram ett tydligare direktiv för att öppna markanden för mer rättvisemärkta varor, säger Moctar Fall från Interface, ett nätverk av afrikanska företag baserat i Senegal.
– Som det ser ut i dag kan konservativa myndigheter tolka det på ett sätt som förhindrar dem från att köpa rättvisemärkt, säger han. Det pågår också kampanjer för att EU ska anta regler för vilka produkter som ska få kallas rättvisemärkta. Vissa organisationer menar att detta är nödvändigt eftersom konsumenter förvirras av ett ökat antal olika märkningar av produkter. Detta gäller bland annat bananföretagets Chiquitas märkning med en groda från organisationen Rainforest Alliance. Chiquita hävdar att grodan ska garantera att hänsyn tagits till miljö och sociala förhållanden på de plantager bananerna kommer ifrån. Men Rainforest Alliances krav uppfyller inte EU:s normer för vare sig ekologiska produkter, rättvisemärkning eller Bra miljöval varför den blir missvisande menar flera lobbygrupper. EU-parlamentet har dock hittills rekommenderat att man inte antar regler som är juridiskt bindande, för att undvika betungade regler som skulle kunna hämma tillväxten för den rättvisa handeln.
