Bogota, 070424 (IPS) – Colombias regering har satt oppositionella parlamentsledamöter under bevakning av underrättelseagenter. De övervakade parlamentarikerna har rest till USA för att inför amerikanska kongressen berätta om kopplingarna mellan regeringen och de paramilitära grupperna i Colombia. Senaten i USA har fryst en utbetalning av militärt bistånd till Colombia tills de vet mer.
Åtta Uribe-allierade politiker sitter för närvarande fängslade för sina kontakter med paramilitära högermiliser. Skandalen har blottlagt de nära relationer som delar av landets politiska och ekonomiska elit har haft med paramilitära grupper. Högermiliserna har utpekats som de som gjort sig skyldiga till flest övergrepp under inbördeskriget i landet och flera paramilitära grupper leds av knarkbaroner. Uribe är pressad eftersom skandalen har fått den amerikanska senaten att frysa USA:s militära bistånd till Colombia. USA:s utrikesminister Condoleezza Rice sa den 4 april att administrationen anser att Colombias regering och dess väpnade styrkor “uppfyller USA:s krav på respekt för mänskliga rättigheter” och att den amerikanska regeringen ville återuppta utbetalningen av 55 miljoner dollar i militärt bistånd som varit frysta.
Men den demokratiske ordföranden för senatens utrikeskommitté Patrick Leahy har blockerat beslutet och vill fortsätta att diskutera kopplingarna mellan högermiliserna och politiker och tjänstemän i Colombia med amerikanska UD. Den här veckan hålls ett första kongresshearing om Colombia i USA.
I Colombia arrangerade senatorn Gustavo Petro som representerar vänsterpartiet Polo Democrático Alternativo en debatt i förra veckan då han visade dokument och vittnesmål om kontakter mellan paramilitära grupper och militärer samt personer i presidentens närhet.
Dagen efter debatten arrangerade president Uribe en presskonferens under vilken han avslöjade att delar av oppositionen bevakades. Bara handplockade medier tilläts vara med på pressmötet av vilket delar sändes av radio och tv. Landets största tidning El Tiempo, den ledande politiska tidskriften Semana och nyhetsbyrån IPS var inte inbjudna.
– Det är inte demokratiskt att bara bjuda in vissa medier. De valde de medier som de bedömde som mest bekväma. Jag kan inte se något skäl till att de inte bjöd in Semana, säger tidskriftens chefredaktör Mauricio Sáenz till IPS.
– Att hålla en sådan presskonferens avslöjar hur nervös regeringen är, säger han. Uribe höll därefter förra fredagen en presskonferens i Miami, USA, på vilken ha sa att “människor från oppositionen gapar om Yankee-imperialism i Syd och reser sedan till USA för att tala illa om den colombianska regeringen”. Pressmötet arrangerades sedan den förre amerikanske vicepresidenten Al Gore ställt in sitt deltagande vid en miljökonferens i Miami på grund av den colombianske presidentens närvaro på konferensen. Gore har också ställt in sitt deltagande på forumet Expogestión som ska hållas i Bogotá i september. Gore rapporteras ha fattat båda dessa beslut på grundval av en rapport från utrikesdepartementet om Uribes agerade och inte på grund av medierapporteringen om den colombianske presidenten. Uribe har erkänt att han under sin tid som guvernör i provinsen Antioquia, 1995-1997, godkände bildandet av ett privat säkerhetskooperativ under ledning av José “Chepe” Barrera, en paramilitär ledare som kontrollerade två provinser vid landets norra karibiska kust under 20 år. Presidenten hävdar dock att han inte fick reda på att “Chepe” Barrera var paramilitär förrän 2004. – Jag måste be om ursäkt för mina misstag, men inte för några brott, har Uribe sagt.
Miliserna inom säkerhetskooperativet var lagligt sanktionerade medborgargraden utrustade med militära vapen. Efter anklagelser om övergrepp förlorade de rätten att använda militära vapen 1997 efter ett beslut i landets konstitutionsdomstol, berättar Gustavo Gallón, chef för människorättsorganisationen la humanitaria Comisión Colombiana de Juristas för IPS.
Bland de nära till Uribe som misstänks för otillbörliga kopplingar till paramilitären är presidentens före detta underrättelsechef Jorge Noguera, som kommer att ställs inför rätta och vars visum till USA drogs in i december.
Även den nuvarande arméchefen Mario Montoya har hamnat i blåsväder. Enligt CIA-dokument som citerats i Los Angeles Times samarbetade han med paramilitära miliser under en ockupation av Medellín-stadsdelen Comuna 13, en aktion som kallas operation Orion och som genomfördes 2002.
