New York, 070412 (IPS) – FN:s befolkningskommission diskuterar under sitt pågående möte i New York hur man ska kunna ta tillvara den åldrande världsbefolkningens möjligheter att fortsätta arbeta och konsumera.
Antalet människor som är 60 år eller äldre kommer att tredubblas från dagens 705 miljoner till nästan två miljarder människor fram till år 2050. Samma år kommer, om beräkningarna stämmer, antalet äldre människor i världen att vara fler än antalet barn för första gången i världshistorien. Tyskan Victoria Zimmermann Von Siefart, som för EU:s talan i kommissionen, menar att frågan om människors åldrande även måste påverka den framtida politiken.
– Detta faktum, att människor över hela världen lever allt längre, bör ses som en möjlighet för både individerna och samhällena.
Somnath Chatterji, forskningschef vid Världshälsoorganisationen WHO, är mycket glad över att frågan om åldrande står i centrum vid det pågående mötet.
– Världens ledare är nu medvetna om vissa av de verkliga utmaningar som de åldrande befolkningarna för med sig, säger Chatterji. Det handlar bland annat om högre sociala utgifter, risk för arbetskraftsbrist, samt ökade kostnader för pensioner och sjukvård.
I de rika länderna kommer kroniska sjukdomar att bli ett större problem. Men för de fattiga länderna kommer detta problem att kombineras med andra hälsoproblem, typiska i utvecklingsländer, som exempelvis fortsatt hög mödra- och spädbarnsdödlighet.
– Utvecklingsländerna kan ställas inför en svår utmaning. Befolkningarna kan komma att åldras innan de blir rikare, säger Chatterji.
Chatterji säger till IPS att det krävs att länderna inför stimulerande åtgärder så att äldre människor kan lockas att delta på arbetsmarknaden och fortsätta i sin roll som konsumenter.
Samtidigt påpekar Chatterji att en stor del av de gamla i utvecklingsländerna fortsätter att arbeta, eftersom det är nödvändigt för dem för att kunna tjäna sitt uppehälle. Om det däremot införs automatiska pensioneringar, eller om staterna på andra sätt försöker påverka de äldre att sluta med sina arbeten, så riskerar utvecklingsländerna att få samma problem som västerlandet, menar Chatterji. För närvarande tas de äldres kompetens ofta tillvara inom den informella sektorn i fattiga länder, exempelvis genom att de arbetar som barnvakter eller sköter uppgifter i det lokala samhället. Chatterji menar att det är viktigt att hitta åtgärder som gör att äldre människor vill fortsätta inom arbetslivet av andra skäl än enbart ekonomiska.
Graham Schmidt, vice vd för det amerikanska försäkringsbolaget EFI Actuaries, säger till IPS att trots att människor lever längre, så har inte arbetslivet förlängts. Schmidt menar därför att nyanställda helt enkelt borde få en högre pensionsålder.
Enligt Djankou Ndjonkou från internationella arbetsorganisationen ILO, har människors genomsnittliga pensionsålder sjunkit. Ndjonkou menar att detta hotar ländernas statsbudgetar samtidigt som det kan leda till att äldre människor känner sig socialt åsidosatta.
– Många äldre som vill jobba längre har utsatts för diskriminering och tvingats bort från arbetsmarknaden eller tvingats ta mindre attraktiva arbeten, säger han.
Samtidigt påpekar ILO att den stora frågan i de fattiga länderna handlar om att se till att även de mest utsatta grupperna omfattas av ett socialförsäkringssystem. – Kampen för hyggliga arbeten är det bästa sättet att skapa ett socialt skydd för alla och se till att äldre kan vara aktiva längre, säger Ndjonkou, och påpekar samtidigt att få äldre i den fattiga delen av världen har råd att gå i pension. – Vi lever både i den bästa och värsta av tider, säger Hania Zlotnik, ordförande för FN:s kontor för befolkningsfrågor, och pekar på att aldrig tidigare har så många människor levt så länge med hälsan i behåll.
