Ubaté, 070323 (IPS) – Colombia drog in över 1,3 miljarder dollar på sin kolexport förra året. Men trots att gruvindustrin expanderar förblir arbetsvillkoren för gruvarbetarna dåliga och arbetet under marken tycks bli allt farligare.
Enligt departementet för gruvor och energi skedde 17 olyckor inom gruvindustrin år 2004, 40 år 2005 och 44 under 2006. Men oberoende betraktare menar att det verkliga antalet olyckor är mycket högre än de officiella siffrorna.
– Det sker uppskattningsvis två olyckor om dagen men merparten rapporteras aldrig eftersom arbetarna är rädda för att gruvan ska stänga och att de ska förlora jobben. Detta gäller särskilt vid mindre gruvor, säger Tatiana Roa, chef för den ickestatliga organisationen Censat – Agua Viva.
I februari dödades 40 personer i två separata gruvolyckor – en i Norte de Santander, i nordöstra Colombia, och en i Boyacá, i centrala delen av landet. – Samma dag som olyckorna i Santander och Boyacá skedde två andra olyckor som inte rapporterades av medierna, säger Francisco Ramírez, advokat och generalsekreterare för en fackförening för gruvarbetare.
Orsaken till explosionerna i de två gruvorna undersöks av det colombianska institutet för geologi och gruvdrift, som hävdar att gruvan i Boyacá saknade tillstånd. Detta gäller även för ett stort antal andra kolgruvor runt om i landet, erkände ministern med ansvar för gruvor och energi, Hernán Martínez, för kommittén i slutet av februari. Bristen på tillförlitlig statistik gör det omöjligt att veta hur många människor som arbetar inom gruvindustrin i Colombia, och hur många av arbetarna som är under 18 år. – Traditionen med småskalig gruvdrift i centrala Colombia, det stigande internationella priset på kol och fattiga gruvarbetares behov av inkomster underblåser den illegala gruvdriften. Vid de olagliga gruvorna skickas minderåriga ner i schakten för att de är så smala så vuxna inte får plats, säger Roa. Enligt colombiansk tradition får inte kvinnor gå ner i gruvorna eftersom det anses föra med sig olycka. Det gör att man istället ofta utnyttjar småväxta pojkar i schakten, förklarar Roa.
Internationella arbetsorganisationen ILO och FN:s barnfond i Colombia har genomfört flera kampanjer för att öka kunskapen om hur farligt det är för barn och unga att arbeta i gruvorna. Detta har haft viss effekt, säger Francisco Ramírez.
– Det har gått i rätt riktning. Där det finns skolor går pojkarna nu dit varannan dag, och arbetar i gruvorna varannan, säger han. – Jag går i skolan på morgonen och till gruvan när jag inte har några läxor och när jag får något betalt, säger 11-årige Roberto Morales som bor i Ubaté. Colombia har de största kolreserverna i Latinamerika och exporterar kol av hög kvalité. 2001 antog landet en lag med syftet att öka investeringarna i kolindustrin och 2004 stängde högerregeringen under ledning av president Álvaro Uribe det statliga gruvbolaget Empresa Nacional Minera, Minercol. Nedläggningen av det statliga gruvbolaget fick enligt Ramírez svåra konsekvenser för säkerheten i gruvorna.
– Inom Minercol brukade vi arbeta med säkerhetsåtgärder. Vi hade en räddningsenhet och utbildningszoner och vi brukade bjuda in polska experter som utbildade våra funktionärer i säkerhet, säger fackföreningsledaren. Förutom farorna med arbetet saknar gruvarbetarna i Colombia ofta arbetstrygghet. Merparten anställs på tillfälliga kontrakt och har i bästa fall sjukvårdsförsäkring bara under de perioder de arbetar. – Många arbetare anställs för en period av tre månader och när de slutar står de utan sjukvårdsförsäkring igen, säger Ramírez.
