Washington, 070321 (IPS) – Världsbanken uppmanar nu internationella investerare och företagare att se den lukrativa marknad som man menar att världens fyra miljarder fattiga utgör.
Världsbanken bedömer i en ny rapport att den totala årsinkomsten för världens fattiga hushåll är motsvarande fem biljoner dollar, vilket är en betydligt högre siffra än man tidigare trott.
I rapporten, som Världsbanken skrivit tillsammans med World Resources Institute, WRI, påpekas att den summan utgör en slumrande viktig global marknad.
– Det grundläggande budskapet till affärslivet är – hallå, det finns en marknad värd fem biljoner dollar här, är ni intresserade?, säger Allen Hammond vid WRI. Detta är första gången som Världsbanken har mätt värdet på den marknad som kallas basen på den ekonomiska pyramiden, BOP. Siffrorna bygger på uppgifter om inkomster och utgifter i hushåll i 110 länder. Enligt rapporten kan det vara så att de traditionella metoderna för att bekämpa fattigdomen, genom bistånd och lån, inte är lika effektiva som mer marknadsbaserade modeller.
Detta eftersom den privata sektorn kan leverera bastjänster till stora befolkningar mer effektivt än stater, enligt rapporten. Från Världsbankens håll har rapporten använts till att återigen föra fram argument om behoven av avregleringar, ekonomiska liberaliseringar och en fri marknad. – Rapporten understyrker också behovet av att regeringarna snabbar på reformerna av regelverken så att det blir lättare att bedriva affärer, säger Michael Klein, vicechef vid Världsbanken. I rapporten definieras fattiga som människor med en årsinkomst motsvarande mindre än 3 000 dollar om året. Som individer är de fattiga inte attraktiva på marknaden. Som exempel kan nämnas att de fattigas inkomster i Brasilien i genomsnitt ligger på motsvarande 3,3 dollar om dagen, medan siffran i Indien bara är 1,5 dollar om dagen. Men, “tillsammans har de en betydande köpkraft”, slår rapporten fast.
Världsbanken har sedan länge av kritiker anklagats för att utnyttja sitt inflytande till att verka för en utvecklingspolitik som främst gynnar internationella företag.
Kritiker menar att privatiseringar av bastjänster som hälsovård och vattendistribution istället förvärrar situationen för världens fattiga, och att de rika företagen inte kommer att hjälpa dem med lägst inkomster till ett bättre liv. Aldo Caliari vid organisationen Centre of Concern i Washington säger till IPS att det redan har visat sig att den form av investeringar Världsbanken pläderar för snarare försämrar situationen för de fattiga.
– Dessa tenderar att vara en parasiterande form av investeringar som leder till att befolkningarnas inkomster går till företagen, istället för att kunskaper och erfarenheter förs över till landet, säger Caliari.
