Peking, 070321 (IPS) – Kinas nationella parlament, folkkongressen, antog nyligen en lag som ska skydda privat äganderätt i det kommunistiska landet. Men lagen kommer inte att ge ökad trygghet till landets bönder menar kritiker.
Kinas bönder äger inte den mark de brukar sedan kollektiviseringen av jordbruket på 1950-talet. Istället hyr de marken av staten och när lokala myndigheter vill ha marken till annat har bönderna få eller inga möjligheter att överklaga. Den nya lagen om äganderätt kommer inte att förändra den här situationen. Omkring 750 miljoner kineser lever på landsbygden. – Hur kan man anta en nationell lag som inte omfattar 60 procent av landets befolkning?, frågar sig Wen Tiejun, expert på landsbygdsfrågor vid Renmin-universitetet i Peking. – Detta visar bara att uppdelningen mellan stad och landsbygd i Kina kommer att fortsätta en lång tid framöver, säger han. Klyftan mellan stad och land kan öppet beskådas i utkanten av Kinas växande städer där bönderna på nära håll ser hur deras landsmän i stan blir allt rikare medan de själva hamnar efter. I Peking håller regeringen sedan länge på med förberedelserna för OS 2008. Byggboomen i huvudstaden har lett till att tusentals människor förlorat sin mark och sitt levebröd. Flygplatsen har byggts ut och en ny terminal – med kapacitet ta emot 60 miljoner resenärer per år – har konstruerats. Bönderna som brukat marken i området säger att de har tvingats lämna sin mark och att de har lurats på sin kompensation.
– Vi har inte ens fått den kompensation vi blev lovade, säger Gang, invånare i byn Loutai som ska tömmas och rivas. Han ber att bara bli citerad med sitt förnamn. – De lokala tjänstemännen sa till oss att de skulle använda pengarna som flygplatsbyggarna betalar ut i bullerkompensation för att bygga billiga, nya hus till oss. Men nu oroar vi oss för att vi aldrig kommer att se röken av pengarna och att vi kommer att tvingas betala mycket för nya hus, säger Gang. Den nya lagen som skyddar privat egendom är trots bristerna en milstolpe i Kinas nedmontering av grundpelarna i planekonomin. Lagen påverkar främst den växande gruppen av hus- och lägenhetsägare i landets städer. Antalet husägare har växt dramatiskt sedan regeringen slutade att tillhandahålla gratisbostäder under 1990-talet. För första gången sedan kommunisternas maktövertagande 1949 skyddas nu privat egendom av lagen. Men trots lagens stora symbolvärde och värdet av den för dem som exempelvis äger sitt hus så förändrar den inte statens ensamrätt på markägande. All mark i Kina tillhör fortfarande tekniskt sett staten, men i städerna får invånarna nu sälja eller köpa sina egendomar som ligger på mark som de hyr under 50 till 70 år.
Men på landsbygden har bönderna fortfarande bara nyttjanderätt till marken och de saknar kontrakt som gör att de kan sälja eller köpa den mark de arrenderar. De bönder som har nyttjandekontrakt kan inte heller använda sin mark eller sina hus för att låna pengar mot ränta eller för att investera i sitt jordbruk. Lagen om äganderätt är mycket kontroversiell och omdebatterad. De mer traditionella kommunisterna anser att den är kapitalistiskt och har stoppat lagförslaget under flera år. Gong Xiantian, en ledande marxistisk ekonom och kritiker, anser att den underminerar grunden till Kinas socialistiska ekonomi som bygger på statligt ägande. – Lika skydd för privat och allmänt ägande är en del av en marknadsekonomi, inte av en socialistisk ekonomi, säger han. För att möta kritiken och oron från de mer traditionella kommunisterna har regeringen tillåtit något så ovanligt som en allmän debatt. Efter debatten skrevs lagen om och den inkluderar numera långa paragrafer om företrädet för det “socialistiska systemet” och det “statliga ägandet”.
Men företrädare för landsbygdsbefolkningen beklagar att det i den nya lagen saknas paragrafer som skyddar bönderna från prospektering och ger dem möjlighet att utveckla sina lantbruk. – Den nya lagen gör liten eller ingen skillnad för situationen på landsbygden, säger landsbygdsexperten Wen Tiejun.
Många lokalpolitiker konfiskerar mark och säljer nyttjanderätten till exempelvis företag. Bönderna blir utan arbete och hem och klagar på att de får otillräcklig kompensation. Konfiskering av mark är vad kinesiska landsbygdsbor klagar mest på, enligt kinesiska forskare, och när myndigheterna inte lyssnar har demonstrationer övergått till våldsamma protester i flera fall. Enligt departementet för allmän säkerhet rapporterades 87 000 så kallade “massincidenter” under 2005. Det är en ökning med 6,6 procent jämfört med 2004 och med 50 procent jämfört med 2003. Över 65 procent av dessa incidenter på landsbygden gällde expropriering av mark. Kinas premiärminister Wen Jiabao har erkänt hur viktig frågan om mark är för landets bönder och förra året lovade han att de som utan riktig grund beslagtar jordbruksmark kommer att straffas hårt. Men trots det fortsätter landets bönder att förlora mark. Enligt officiella uppgifter omvandlas årligen nästan 200 000 hektar jordbruksmark till industrier varje år.
