Washington, 070312 (IPS) – Ickestatliga organisationer och medborgargrupper i hela Europa uppmanar sina regeringar att hålla inne bidrag till Världsbanken om inte låneinstitutet genomför vissa policyförändringar. Men tittar man på historien är chanserna små att de som står bakom kampanjen lyckas.
Kampanjen kommer samtidigt som Världsbankschefen Paul Wolfowitz ber de europeiska regeringarna om ökade bidrag till Internationella utvecklingsfonden, IDA, som erbjuder räntefria lån till låginkomstländer.
IDA finansieras till stor del av tillskjutna medel från de rikare medlemsländernas regeringar, som under den förra ifyllnadsrundan bidrog med motsvarande 33 miljarder dollar. Företrädare för banken träffade under den första veckan i mars representanter från de europeiska länderna för att söka fyllnadsbidrag till IDA från regeringarna, något som sker vart tredje år. “Vi uppmanar de europeiska regeringarna att använda sina bidrag till att trycka på för förändring inom Världsbanken, för att säkerställa att banken blir en organisation som agerar i enlighet med världens fattigaste folks intressen”, skriver ett sextiotal medborgarorganisationer, fackföreningar och religiösa grupper i ett uttalande.
– Många studier visar att Världsbanken fortsätter att påtvinga låneländerna en ekonomisk policy som ofta är mycket skadlig. Detta måste få ett slut, säger Nuria Molina från European Network on Debt and Development, Eurodad, som är en av de organisationer som står bakom kampanjen.
Organisationerna, som också inkluderar bland andra Forum Syd i Sverige, Greenpeace International, Action Aid, Christian Aid, SEED Europe i Nederländerna, CADTM Belgien och World Vision – anklagar Världsbanken för att med sina lånevillkor i många fall förvärra fattigdom och miljöförstöring i de fattiga låntagarländerna. “Banken bör omedelbart sluta upp med att knyta sitt stöd och sina lån till specifika ekonomiska modeller såsom privatiseringar, liberaliseringar och nedskärningar i offentlig sektor, och istället tillåta att länder själva väljer vilken politik de vill föra”, skriver grupperna. Förra året var Pakistan, Vietnam, Tanzania och Etiopien IDA:s största låntagare. Också Indien, Bangladesh, Nigeria, Kongo, Ghana och Afghanistan låg högt upp på listan över länder som fått lån genom fonden.
Analytiker menar att kampanjen har små chanser att lyckas – liknande upprop har tidigare fått ljumma mottaganden av de europeiska regeringarna – men säger samtidigt att det rådande missnöjet med bankchefen kan göra att regeringarna är mer mottagliga nu. – Européerna har en tyngre röst än USA och om de kollektivt ställer krav på IDA kommer det att väga mycket tungt. Medan USA historiskt har utövat påtryckningar på IDA har Europa tidigare låtit bli att göra det, men det här kan förändras nu och till viss del har det i så fall att göra med deras åsikter om Wolfowitz, säger Manish Bapna vid Bank Information Centre i Washington.
Det som europeiska företrädare har klagat på är bland annat att Wolfowitz, som varit chef i 18 månader nu, ännu inte har lyckats formulera en ny vision för Världsbanken, och på att de ogillar vissa av dem som ingår i den lilla grupp av rådgivare som han tillsatt.
Världsbanken tillbakavisar kategoriskt de ickestatliga organisationernas anklagelser och menar istället att IDA har varit till stor hjälp i den globala kampen mot fattigdom. I en rapport som banken sammanställde inför mötet med de europeiska regeringsföreträdarna skriver man bland annat att IDA har varit den enskilt största donationskällan till satsningar inom bastjänster som vård och utbildning i de fattigaste länderna.
IDA sysslar med så kallade förmånslån, vilket betyder att reglerna för räntor och amorteringar är förhållandevis generösa och ger låntagaren en fristperiod på tio år.
82 länder har för närvarande rätt att låna från IDA. Sammanlagt lever två och en halv miljard människor i dessa länder, vilket är hälften av världens alla utvecklingsländers invånare.
De slutgiltiga besluten om storleken på de stora givarländernas fonder ska fattas i höst, vid ett möte i samband med Världsbankens årliga möten i Washington.
