Kairo, 070221 (IPS) – Den egyptiska staten fortsätter sina tillslag mot landets största islamiströrelse, Muslimska brödraskapet. Nu kommer 40 av organisationens ledande företrädare att ställas inför en militärdomstol, anklagade för pengatvätt och för att ha planerat olagliga aktiviteter. Men beslutet väcker kritik från jurister och människorättsaktivister.
Hafez Abu Saeda, ordförande för Egyptiska organisationen för mänskliga rättigheter, säger till IPS att den senaste utvecklingen står i strid med de tidigare löftena om kommande politiska reformer i landet.
– Detta är ett steg tillbaka för demokratin och ett brott mot de mänskliga rättigheter som finns inskrivna i Egyptens grundlag. Nyligen rapporterade tidningen al-Ahram att 40 ledande företrädare för Muslimska brödraskapet ska ställas inför militärdomstol anklagade för att ha gett stöd till militanta studentgrupper samt för att ha finansierat olagliga aktiviteter.
Enligt tidningen kommer rättegången att bevisa att organisationen bedrivit pengatvätt och tagit emot pengar från utlandet. Vid rättegången ska även dokument som bevisar att organisationen inte övergett våldet som kampmetod läggas fram, enligt tidningen.
Medlemmar av Muslimska brödraskapet har även tidigare ställts inför militärdomstolar. Sist det skedde var år 2001, då flera medlemmar dömdes till fängelsestraff för medlemskap i den olagliga, men tolererade organisationen.
Till skillnad från vid vanliga rättegångar kan inte militärdomstolens beslut överklagas. Den som döms av en militärdomstol kan istället enbart vädja om nåd direkt till presidenten. Denna händelse är bara den senaste i en två månader lång regeringskampanj mot Muslimska brödraskapet. Sedan mitten av december förra året har flera av organisationens ledare gripits, många anklagade för pengatvätt i syfte att finansiera rörelsens påstådda “militära gren”.
Tillslagen inleddes efter att en grupp studenter, med kopplingar till Muslimska brödraskapet, den 10 december genomförde en demonstration klädda i svarta kläder. Trots att demonstranterna var få ledde den till omfattande protester från myndighetshåll, och den regimtrogna pressen kallade det hela för en “islamistisk parad”.
Direkt efteråt grep polisen runt 120 studenter och 20 högt uppsatta medlemmar av brödraskapet och anklagade dem för att ha uppviglat till oroligheter. De flesta sitter fortfarande gripna.
Händelsen ledde fram till att president Hosni Mubarak i mitten av januari uttalade att Muslimska brödraskapet utgör en “fara för Egyptens säkerhet”. Strax därpå greps ytterligare flera medlemmar av gruppen anklagade för pengatvätt.
I slutet av januari fick 29 affärsmän som har nära kopplingar till Muslimska brödraskapet sina tillgångar frusna. Förutom deras privata bankkonton frystes även deras affärstillgångar. Åtgärden har fått stor inverkan på stora företag inom bland annat landets bygg- och tillverkningsindustri.
– Detta är ett försök från regimen att få bort Muslimska brödraskapet från partipolitiken, säger Abdel Halim Kandil, chefredaktör vid den oberoende veckotidningen al-Karama. Jurister och människorättsaktivister menar att myndigheterna missbrukat landets gamla lagar för undantagstillstånd, som utgör grunden för militärdomstolarna. – Dessa lagar är inte till för att åtala civilpersoner, utan tillsattes för att hantera fall som har kopplingar till armén, säger Atef al-Banna, professor i författningsjuridik vid Kairos universitet.
Lagarna infördes 1981 i samband med att undantagstillstånd infördes efter mordet på president Anwar Sadat. Att dessa lagar sedan har fortsatt att gälla har länge kritiserats av oppositionen och människorättsaktivister.
Det Kairobaserade Arabiska centret för juridiskt oberoende är mycket kritiska till att civilpersoner ska ställas inför rätta i en militärdomstol. Centret skriver i ett pressmeddelande att beslutet innebär ett brott mot de internationella avtal Egypten undertecknat som ska försäkra att landets medborgare har rätt till rättvisa och opartiska rättegångar.
Men trots kritiken tycks myndigheterna beslutsamma i sin kamp mot den islamistiska organisationen. I slutet av förra veckan utfördes räder i olika delar av landet där ytterligare 80 medlemmar av brödraskapet greps. Muslimska brödraskapet bildades redan 1928. Tidigare var terrorism den metod man använde i kampen för att förvandla Egypten till en islamistisk teokrati. Under 70-talet övergav man dock våldet för att istället arbeta för politiska förändringar genom fredliga och demokratiska metoder.
Muslimska brödraskapet förbjöds formellt 1954, men kan ändå arbeta relativt öppet. Organisationen gör uttalanden, organiserar möten och har egna kandidater med i valen. De är dock invalda som oberoende kandidater, eftersom organisationen inte får ställa upp i valen.
Som många andra islamistiska partier i regionen har Muslimska brödraskapet lyckats få stöd på gräsrotsnivå tack vare att man bedrivit mycket socialt arbete i fattiga områden. Detta har fått partiet att uppfattas som kompetent och hederligt.
