Moskva, 070112 (IPS) – Ryska myndigheter överväger att privatisera statliga kulturmonument, med förhoppningen att de ska renoveras och locka till sig turister.
Rysslands biträdande kulturminister Andrej Busygin har meddelat att man inom kort troligen kommer att häva förbudet mot privatiseringar av kulturbyggnader.
I Moskva finns det närmare 200 ståtliga byggnader och runt 450 monument som anses vara i behov av renovering.
Alla historiska byggnader nationaliserade efter revolutionen 1917. Enligt Edmund Harris, styrelsemedlem i Moskvas arkitekturhistoriska förbund, innebar det att många gamla hus kom att användas för verksamheter som de egentligen passade illa för. Det gällde exempelvis många herrgårdar. – Det enda som gjordes var löpande reparationer, medan andra byggnader helt övergavs för att bara förfalla, säger Harris. Och det enligt honom skulle det bli alldeles för dyrt att restauerera dessa hus med statliga pengar. – Den uppgiften är fullständigt enorm. Det är osäkert om man ens skulle kunna finanisera restaureringen av de allra mest kända historiska byggnaderna, menar Harris.
Han anser därför att en privatisering kan vara det enda sättet att återställa byggnaderna, eller att åtminstone förhindra att de helt faller samman.
Sankt Petersburgs guvernör Valentina Matvijenko sa för en tid sedan att de historiska byggnader i staden som inte används som museum eller besöks av turister i framtiden ska kunna hyras ut till privata investerare på långtidskontrakt. För närvarande tillämpas inte de lagar som syftar till att skydda de historiska byggnaderna. Flera av dessa byggnader har istället rivits eller byggts om. – Det eländiga skick som de historiska statyerna och byggnaderna befinner sig i är en återspegling av hur högt myndigheterna värderar dem, säger Olga Matrosova, chef för en fastighetsmäklarbyrå. Men Matrosova menar samtidigt att det finns andra risker om byggnaderna och statyerna istället privatiserades. Som exempel nämner hon att historiska monument istället kan komma att misskötas, eller helt försvinna. En annan fara är att byggnaderna utnyttjas i skumma affärstransaktioner.
– Detta är faktiska risker om privatpersoner ombeds sköta kulturbyggnader, säger Matrosova.
Anja Levitov, som är kollega till Matrosova vid mäklarbyrån, menar att nyckeln till att rädda de historiska monumenten ligger i att lagarna följs, vilket är en omöjlighet i ett korrumperat samhälle. Hon påpekar att många historiska byggnader redan rivits eller byggts om av kommersiella skäl, och att dessa beslut tagits av myndighetspersoner. Samtidigt påpekar Levitov att det inte är säkert att monumenten skulle vara säkra i privata händer heller. – En annan möjlig lösning skulle vara att hyra in profesionella förvaltare som skulle skydda byggnaderna och generera inkomster. Och det skulle inte skada om myndigheterna följde sina egna lagar, påpekar Levitov.
