New York, 061214 (IPS) – Efter fem års förhandlingar beslutade FN:s generalförsamling på onsdagen att anta en internationell konvention för att skydda funktionshindrades rättigheter.
Konventionen, som antogs enhälligt och av diplomater från en rad länder beskrevs som en historisk möjlighet att skydda funktionshindrades rättigheter, kommer att ligga färdig att skrivas under och ratificeras av FN:s 192 medlemsländer i mars 2007.
Av världens befolkning lever omkring tio procent, eller 650 miljoner människor, med någon form av funktionsnedsättning. – Det är inte funktionsnedsättningen som gör en människa handikappad, utan mötet med en oförstående omgivning. Människor med funktionshinder ska respekteras som likvärdiga och kunna utöva samma grundläggande och lagstadgade rättigheter som andra, sade generalförsamlingens ordförande Sheikha Haya Rashed Al Khalifa till diplomaterna innan konventionen antogs. Internationella medborgarrättsorganisationer som under flera år har tryckt på för att få konventionen antagen välkomnade det enhälliga antagandet av fördragstexten.
– Det effektiva samarbetet mellan stater och civilsamhälle i utarbetandet av den här skarpa texten borde tjäna som exempel för varje människorättsnormerande insats, säger Yvonne Terlingen från Amnesty International i London.
Yvonne Terlingen uppmanar alla medlemsstater att sluta upp omkring konventionen snarast möjligt, så att de rättigheter som fastslås i den görs tillgängliga för personer med funktionshinder i hela världen.
Tekniskt sett har funktionshindrade samma rättigheter som alla andra, men i praktiken diskrimineras de på en mängd områden, såsom inom utbildning, vård, fritid, allmänna kommunikationer och på arbetsmarknaden. Konventionen kräver att de stater som undertecknar den genomför reformer så att funktionshindrade på ett likvärdigt sätt som andra får tillgång till dessa.
Mindre än en fjärdedel av FN:s medlemsstater – 45 stycken – har i dag lagar som säkrar funktionshindrades rättigheter.
En FN-kommitté bestående av oberoende experter på området kommer att tillsättas när konventionen träder i kraft, till vilken stater ska rapportera om framsteg som görs efter att konventionen införts.
Enligt konventionen ska de stater som undertecknar den “garantera människor med funktionsnedsättningar rätten att leva på ett likvärdigt sätt som andra, säkerställa att kvinnor och flickor med funktionshinder främjas och får samma rättigheter, och skydda barn med funktionshinder.” Världsbanken uppskattar att 20 procent av världens fattigaste har funktionsnedsättningar och noterar att de tenderar att vara de mest eftersatta i samhället. Kvinnor och flickor med funktionsnedsättningar är särskilt utsatta.
En undersökning som genomfördes i Orissa i Indien år 2004 upptäckte att praktiskt taget alla kvinnor och barn som hade en eller flera funktionsnedsättningar misshandlades i sina hem. 25 procent av kvinnorna med intellektuella funktionshinder hade våldtagits och sex procent hade tvångssteriliserats.
Enligt Unicef går bara tio procent av utvecklingsländernas funktionshindrade barn i skolan. Våld mot barn med funktionsnedsättningar inträffar nästan dubbelt så ofta som mot andra barn, och de får mer sällan än andra tillgång till polishjälp, juridiskt skydd och förebyggande åtgärder.
Fördraget fastslår att lagar och förordningar måste “garantera frihet från exploatering, våld och utnyttjning”, och att staterna av händelse att detta förekommer måste erbjuda den utsatta möjlighet till “rehabilitering, upprättelse och återanpassning”. Konventionen kommer att träda i kraft då minst 20 av FN:s medlemsstater har undertecknat den.
