Toronto, 061122 (IPS) – Avskogningen är fortfarande det största hotet mot världens skogar och biologiska mångfald, men på sikt kommer sannolikt klimatförändringarna att bli den största utmaningen. Ingen kan säkert säga vilka långsiktiga konsekvenser vår livsstil får, säger forskare.
– Mänskligheten är som en tvååring som leker med elden. Vi håller på med något farligt och vet inte riktigt vad som kommer att hända, säger William Laurance från forskningsinstitutet STRI – som specialiserat sig på forskning om tropisk regnskog – i Balboa, Panama.
Det William Laurance talar om är klimatförändringarnas påverkan på regnskogarna i Amazonas, som – precis som andra skogar och andra livsformer – i dag tvingas leva i en värld där nivåerna av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären är högre än de varit på en miljon år. Det har lett till att planeten är varmare och vädret mer extremt än det varit tidigare.
Vad betyder detta för de 20 procent av jordens urskogar som fortfarande finns kvar? Vissa miljöforskare menar att skogarna kommer att växa snabbare i en varmare värld. Andra säger att skogarna sannolikt kommer att drabbas av fler bränder och sjukdomar eller dö av torka.
Laurance och hans kollegor har visat att de höga koldioxidnivåerna i atmosfären förändrar Amazonasdjungelns karaktär.
– Träden i regnskogen både växer och dör fortare, och artsammansättningen förändras, säger han, och tillägger att de långsiktiga konsekvenserna av denna utveckling fortfarande är okända.
Forskare förutspår att Amazonas-regionen kommer att bli varmare och torrare i framtiden. Då kommer förra årets rekordtorka – då floder torrlades och vilda skogsbränder förstörde stora arealer av den förvånansvärt torra skogen – bli vanligt förekommande.
Ett amerikanskt forskningscenter varnade nyligen för att regnskogar är mycket känsliga för långvarig torka. Mer än ett par år av regnbrist klarar inte Amazonas utan att kollapsa. En av orsakerna är att skogen alstrar regn. Ungefär hälften av dropparna som faller över Amazonas återvänder omedelbart, genom växtlighetens andningssystem, till atmosfären i form av vattenånga. Ångan blir till moln som skyddar skogen från solen och ger regn, vilket är särskilt nödvändigt när skogarna är som mest sårbara, under perioder av torka och bränder.
Om skogarna blir för torra kan de inte längre avge vattenånga, vilket skapar ett kretslopp av allt mindre regn.
Forskaren och klimatexperten Carlos Nobre från det brasilianska institutet för rymdforskning, INPE, har sagt att den dag vi har låtit 40 procent av världens urskogar förstöras kommer en brytpunkt: därefter kommer skogarna oåterkalleligen förvandlas till savann. 17 procent av regnskogen i Amazonas är redan förlorad.
Forskning har visat att temperaturen kan komma att stiga fem grader under de kommande 100 åren. De snabbt stigande temperaturerna pressar skogarnas ekosystem och skapar obalans, menar Andreas Hamann, som forskat om skogsvård vid University of Alberta i Kanada. – När temperaturerna väl slutat stiga kan det ta 2 000 år för ekosystemet att hitta balansen igen, säger han.
Det är dock inte temperaturerna i sig som är problemet för skogarna, åtminstone inte på kort sikt, utan de extrema väderförändringar som kommer med värmen, förklarar Andreas Hamann.
Skogsbränder är i dag ett av de största hoten. Bara under år 2003 förlorade Sibirien 40 000 kvadratkilometer skog i bränder och året därpå drabbades Kanada värre än någonsin tidigare: två och en halv miljoner hektar brann upp där. Också Alaska såg det värsta året någonsin år 2004.
Men klimatförändringarna behöver inte innebära slutet för världens skogar. Nyplantering och naturlig skogsförnyelse har dramatiskt ökat mängden skog i 22 länder, visar en rapport som publicerades den 13 november av den amerikanska vetenskapsakademin National Academy of Sciences, NAS.
Kina och Indien har exempelvis mer skogsmark i dag än för 15 år sedan, och stora delar av nordöstra USA, som för 50 till 100 år sedan bestod till största delen av åkrar, täcks i dag nästan helt av skogar.
Jesse Ausubel, en av författarna bakom NAS-rapporten, menar att förklaringen till denna utveckling ligger i dagens låga efterfrågan på papper och träprodukter i kombination med ett ökat intresse för skogsförnyelse.
– De nya skogarna har inte samma biologiska mångfald som urskogarna, men de erbjuder den biologiska mångfalden en möjlighet att återvända, säger Jesse Ausubel.
* Artikeln publiceras i samarbete med International Federation of Environmental Journalists, IFEJ.
