Bogota, 061122 (IPS) – Fackliga aktivister i Colombia förbereder sig för att kämpa emot ratificeringen av det nya frihandelsavtal med USA som ska skrivas under av de båda ländernas handelsministrar i dag, onsdag.
Undertecknandet av frihandelsavtalet sker bara 40 dagar innan det andinska ATPDEA-avtalet löper ut. ATPDEA-avtalet omfattar USA, Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru och ska underlätta handel och försvåra drogsmuggling. När handelsministrarna har undertecknat det nya frihandelsavtalet ska det gå vidare till de båda ländernas lagstiftande församlingar för att ratificeras.
Colombias största exportprodukt till USA är snittblommor. Värdet uppgår till 700 miljoner dollar om året och 95 000 människor är anställda i blomindustrin, enligt Asocolflores, den colombianska föreningen för blomsterexportörer.
Anställda i industrin, varav 65 procent är kvinnor, har rapporterat om arbetsrättsliga kränkningar, långa arbetsdagar och ovarsam hantering av bekämpningsmedel, vilket har lett till utbredda och allvarliga hälsoproblem för de arbetande.
Trots detta har det bekymrat många av blomsterarbetarna att det finns en möjlighet att ATPDEA-avtalet inte förlängs, eftersom de är beroende av blomsterexporten till USA för att överleva. – Den 13 oktober började företaget Dole skära ner på sin produktion i Colombia, vilket ledde till att 3 000 arbetare förlorade sina jobb. Om ATPDEA inte förlängs kommer priserna på blommor som säljs i USA att gå upp och det kommer att slå hårt mot arbetarna här, säger Aura Rodríguez från Corporación Cactus, en ickestatlig grupp som arbetar för blomsterarbetarnas rättigheter.
APTDEA-avtalets framtid kommer att debatteras i den amerikanska kongressen den 4-8 december, då republikanerna fortfarande har majoritet. I januari tar dock demokraterna över i kongressen, och de är i allmänhet mer motvilligt inställda till att ratificera frihandelsavtal.
– Sannolikt kommer frihandelsavtalet att godkännas i Colombia, eftersom president Uribe har stöd av majoriteten av parlamentsledamöterna. I USA däremot, med en kongress som kontrolleras av demokraterna, kommer förmodligen förändringar att göras innan avtalet ratificeras – förändringar som kan komma att gynna colombianerna på olika sätt, säger Ricardo Bonilla, en ekonom som är verksam på National University of Colombia.
Det Bonilla tror kommer att bli den största skillnaden är att demokraternas inställning till fackföreningar kommer att ge fackliga aktivister ett större skydd.
President Alvaro Uribe sa nyligen att fackföreningarna i Colombia vet att ratificering i den amerikanska kongressen kommer att bli en kamp, eftersom USA “hela tiden attackerar oss på grund av fackliga ledare mördas”. – Det bör dock klargöras att när min regering kom till makten mördades 165 fackliga ledare varje år. Förra året dog bara 12, sa Uribe. Tarcisio Rivera, en högt uppsatt medlem i facket Central Unitaria de Trabajadores, CUT, säger att hans fack oroar sig för de fackliga aktivisternas liv, men också för de skador de anser att ett nytt frihandelsavtal med USA skulle innebära för den colombianska ekonomin.
– Att de fackliga aktivisternas liv skyddas är naturligtvis viktigt. Men det betyder inte att vi ska låta bli att granska skadorna som frihandelsavtalet kan komma att åsamka jordbruket och immaterialrätten och, framför allt, USA:s planer på att skaffa sig tillgång till billig arbetskraft i latinamerikanska länder, säger Tarcisio Rivera.
Enligt en utvärdering som colombianska forskare har gjort av jordbruksförhandlingarna riskerar den nya handelsavtalet att innebära förluster för Colombia, exempelvis på handeln med vete, majs, ris, bönor, kyckling och fläsk. Senatorn Jorge Robledo, som tillhör partiet Polo Democratico, menar att studien visar att de colombianska förhandlarna nästan inte lyckats få igenom några av sina krav, “trots att deras ambitioner redan från början var medelmåttiga”.
– Bogota har accepterat ett frihandelsavtal som är värre än något tidigare avtal som Washington har skrivit med Latinamerika, vilket säger en hel del eftersom de tidigare avtalen också har varit mycket skadliga, säger Jorge Robledo.
Frihandelsavtalet kritiseras också av grupper av ursprungsfolk, svarta och offer för Colombias 40-åriga inbördeskrig.
