New Delhi, 061115 (IPS) – På måndagen avslutades India Social Forum, som präglades av diskussioner om klimatkrisen. Ledande miljöaktivister anklagade storföretag för att smita undan ansvaret för den globala uppvärmningen, och för att sko sig på klimatförändringarna.
Indien har seglat upp som oöverträffad ledare bland utvecklingsländerna i handeln med utsläppsrätter. Detta var en av frågorna som debatterades under helgen. En av de inbjudna talarna, Larry Lohmann, som nyligen har gett ut en bok om handeln med utsläppsrätter, menade att indiska företag försöker kamma hem miljardvinster genom att sälja utsläppsrätter till stora företag i Nord, som i enlighet med Kyotoprotokollet på detta sätt kan kringgå sitt eget ansvar att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.
– Hela den här affärsverksamheten är bedräglig och döljer den centrala frågan: hur vi kan minska utsläppen av växthusgaser drastiskt, för att stoppa den globala uppvärmningen. Handeln gör att klimatkrisen förvärras på ett dramatiskt sätt samtidigt som företagen blir allt rikare, säger Larry Lohmann.
Konferenserna och seminarierna var organiserade i tre grupper: en för Indien-specifika frågor, en för sådana som berör länderna i regionen och en för ämnen som har internationell karaktär.
Vid de Indien-specifika konferenserna och seminarierna diskuterades bland annat landets erfarenhet av “arbetslös tillväxt”, nya former av slavliknande arbetsförhållanden, och den växande rättslöheten under ett domstolsväsende som är partiskt till fördel för rika.
De internationella seminarier som drog flest deltagare var sådana som kretsade kring frågor om Världshandelsorganisationen i relation till rättvis handel, bristen på demokratisk kontroll över ekonomin i både Nord och Syd, klimatförändringar och om hur kampen för kvinnors möjligheter motarbetas av företag och regeringar. – Skulle jag göra en lista på vilka seminarier som drog mest folk skulle den bli ganska kort: det var de om markrätt och hur den har ätits upp av mäktiga ekonomiska intressen, som med stöd av regeringar och rättsväsenden skapar ekonomiska zoner för exportproduktion och “fräschar upp” stadskärnor för att attrahera det globala kapitalet, säger Prafulla Samantara, en aktivist som arbetar med Lok Shakti Abhiyan, “Folkmaktskampanjen”. – På andra plats kom klimatkrisen och arbetsrättsfrågor, särskilt sådana som rör den växande oorganiserade delen av den globala arbetsstyrkan, och nya kampmetoder. Men också seminarierna om kamp för rättvis handel, motstånd mot privatiseringar i vatten- och energisektorn, militariseringen av Sydasien och behovet av global atomvapenavrustning intresserade många, säger Samantara.
India Social Forum, ISF, är en del av den världsforumprocess som inleddes med Word Social Forum, WSF, i Porto Alegre i Brasilien år 2001. World Social Forum växte fram ur de sociala kamperna som förs i Nord och Syd mot vad som uppfattades som en nyliberal globaliseringsprocess. Det föregicks av dramatiska protester mot Världshandelsorganisationen i Seattle 1999 och utvecklingen göddes av en globaliseringskritisk mobilisering i Syd som tog sig utryck i arbetarpartiets framgångar i Brasilien, zapatisternas revolt i södra Mexiko, kampen mot Narmada-dammen i Indien och Ogonifolkets motstånd mot de multinationella oljebolagen i Nigeria.
Många ledare för Indiens vänsterpartier deltog vid helgens forum i New Delhi, vilket av bland annat fackliga företrädare sågs som ett positivt steg mot stärkt dialog mellan det civila samhället och den partipolitiska vänstern. Men forumet fick också kritik av flera deltagare. – Det är för oorganiserat. Seminarierna leder sällan till aktionsinriktad dialog mellan aktivister. Ibland saknas en klar diagnos av problemen och mycket få försök görs att bilda solidaritetsgrupper, säger Ashok Choudhury från National Forum of Forest Workers.
Flera påtalade också den bristande samordningen i fråga om strategi, planering och aktion. Frågor restes om hur relevant det är för aktivister att tillbringa så mycket tid och energi på forumen på bekostnad av gräsrotsarbetet. Och hur skyddar sig genuina folkrörelser och vänstergrupper från att drabbas av den apolitiska “ickestatlig organisation”-stämpeln? – Även om det inte finns några svar på de här frågorna än är det bra att de ställs och att aktivister ser den sociala forumprocessens begränsningar, säger Choudhury.
